Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Månens rörelse - Sol- och månförmörkelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

23

bildar med denna en vinkel af ungefär 5°. Månens bana
och ekliptikan skära hvarandra i tvenne punkter, som kallas
månbanans noder. Den punkt, der månen går upp (d. v. s.
från söder till norr) öfver ekliptikan kallas den uppstigande
noden och tecknas i almanackan med *symbol*, den andra
skärningspunkten kallas den nedstigande noden och tecknas med
*symbol*. Vore månbanans plan stillastående, skulle dessa noder
alltid intaga samma plats på himlen. Nu är detta emellertid
icke fallet, utan noderna förflytta sig åt vester ungefär 20°
på året. Häraf följer att tiden mellan månens passage
genom samma nod ej är lika med månens sideriska omloppstid,
utan något kortare, nämligen 27^d 5^h. I följande § skola
vi se af hvilken betydelse denna så kallade drakmånad (*symbol*
kallades af astrologerna drakhufvudet) har vid
förutberäkning af sol- och månförmörkelser.

Sol- och månförmörkelser.

En solförmörkelse inträffar, om månen vid något tillfälle
under sitt lopp kring jorden befinner sig på
sammanbindningslinien mellan solen och en punkt af jordens yta. En
månförmörkelse åter eger rum, så ofta månen helt och hållet
eller delvis inträder i jordens skugga. Fig. 1 visar oss
tydligt den geometriska förklaringen härtill. Såväl jorden som
månen kasta åt den sida som ej belyses af solen en mörk
skugga bakom sig. Denna kallas kärnskugga i de delar, dit
intet solljus kommer (på fig. tecknade med helt svart), och
halfskugga, der en del af solljuset får tillträde (på fig.
något ljusare). Om månens skugga träffar någon del af
jorden, hvilket tydligen endast är möjligt vid nymåne,
inträffar solförmörkelse, och om månen åter inträder i jordens
skugga, hvilket figuren visar endast kan ske vid fullmåne,
så ha vi månförmörkelse.

Man vore nu måhända böjd för att antaga det
solförmörkelse måste inträffa hvarje gång månen är ny, och
månförmörkelse vid hvarje fullmåne. Och så vore också fallet,
om nämligen månen och jorden — eller från synpunkten af en
observatör på jordytan månen och solen — rörde sig i samma
plan. Nu ha vi emellertid sett, att detta icke eger rum.
Månbanan lutar, såsom vi erinra oss, ungefär 5° mot

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 22:17:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/stjernver/0029.html

		Stjernverlden / 23 (1888) Author: Edvard Jäderin, Carl Vilhelm Ludvig Charlier Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|