Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Påskens firande
- Förslag till ny kalender
-
Kap. III. Planetsystemet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
35
April på en måndag och påsksöndagen inträffar den 21 April.
Det derpå följande året 1890 är påskterminen den 4 April,
1891 den 24 Mars o. s. v.
Detta sätt att beräkna påsken är ännu det enda
använda. Emellertid kan det mycket väl inträffa att den
enligt tab. IV. beräknade påskterminen skiljer sig ganska
mycket från tiden för den verkliga fullmånen, men den har i
stället den fördelen att kunna mycket lätt beräknas,
5. Förslag till ny kalender. Innan vi lemna detta
kapitel torde det icke vara olämpligt att nämna ett par ord
om ett förslag till ny kalender, som nyligen blifvit
framstäldt af ett astronomiskt sällskap (société Flammarion) i Paris.
Det är förnämligast tvenne fördelar denna reform vill vinna,
nämligen 1) en rationelare bestämning af månadens längd,
2) att ett visst datum alltid infaller på samma veckodag
Detta ernår sällskapet genom följande förslag: Af årets 365
a 366 dagar afskiljas nyårsdagen och skottdagen och äro
utan datum, de öfriga 364 dagarne fördelas på 52 veckor
och 4 qvartal med 91 dagar eller 13 veckor i hvarje. Hvarje
kvartal delas i 3 månader, så att den första får 31 dagar,
de båda andra 30. Derigenom vinnes ej blott, att hvarje
datum infaller på en bestämd veckodag, utan äfven att inom
de 4 kvartalen veckodag och datum motsvara hvarandra. —
De fördelar, som användandet af denna kalender skulle
medföra för affärslifvet o. s. v., äro ögonskenliga, men det torde vara
mer än tvifvelaktigt, att den någonsin kommer att införas.
Kap. III. Planetsystemet.
Om vi under flera på hvarandra följande aftnar betrakta
det klara himlahvalfvet, och dervid med någon
uppmärksamhet iakttaga stjernornas lägen, så finna vi lätt, att man af
dessa lysande punkter kan särskilja tvenne olika slag. De
flesta stjernor synas vid alla tillfällen intaga samma läge i
förhållande till hvarandra, men några finnas, som från det
ena tillfället till det andra förändrat sin plats på
himlahvalfvet. De förra kalla vi fixstjernor, de senare i allmänhet
planeter, hvilket ord på svenska betyder irrstjernor. Vi skola
visserligen senare finna, att ej heller fixstjernorna äro fasta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
