Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
Solfläckarnes talrikhet på olika delar af solytan är ej
öfverallt lika stor. Mest talrikt förekomma de från 10° till
30° bredd, norr och söder om ekvatorn. Kring ekvatorn och
i synnerhet kring polerna äro de deremot mycket sällsynta.
Det intressantaste resultat, som studiet af solfläckarne
hittills gifvit, är upptäckten af deras periodicitet år 1843
genom Schwabe. Sammanställer man nämligen antalet fläckar
under olika år, så skall man först och främst finna, att detta
ganska mycket vexlar. Gör man denna sammanställning
under en större följd af år, märker man emellertid, att denna
vexling försiggår ganska regelbundet. Följande
sammanställning af medeltalet fläckar under hvarje dag från år 1856
till 1880, visar oss tydligt huru denna förändring försiggår.
Solfläcksperioden.
1856
2
1861 90
1866
22
1871
130
1876
12
57
10
62 70
67
5
72
100
77
8
58
40
63 50
68
15
73
90
78
5
59
80
64 45
69
65
74
50
79
3
60
100
65 40
70
110
75
25
80
25
Vi se af denna tabell att solfläckarnes antal ganska
regelbundet fluktuerar på en tid af omkring 11 år
(noggrannare 11.1). Minima inträffade år 1856, 1867, 1879, maxima
1860, 1871, 1882. Vi kunna häraf sluta att nästa
minimum borde inträffa 1889, nästa maximum 1893. Emellertid
är perioden ej alltid lika lång, och att döma af de få fläckar
man observerat detta år (1888), synes minimum redan hafva
inträdt.
Man har försökt på många sätt förklara denna
periodicitet i fläckarnas uppträdande, men hittills är ingen
tillfredsställande förklaring funnen. Deremot har det lyckats bättre
i att visa sammanhanget mellan denna periodicitet hos
fläckarne och vissa företeelser på jorden. Detta gäller
förnämligast om jordmagnetismen och norrskenet. Sålunda är alltid
antalet norrsken störst när fläckarne äro talrikast etc.
Dessutom har man sökt sammanställa fläckperioden med otaliga
andra fenomen på jordytan, såsom temperaturen,
barometerhöjden, koleran, sädesprisen, studentantalet m. m. I några
fall har det verkligen lyckats uppvisa ett åtminstone sken-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
