- Project Runeberg -  Stjernverlden /
70

(1888) [MARC] Author: Edvard Jäderin, Carl Vilhelm Ludvig Charlier
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uranus - Neptunus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



har gjort det omöjligt att på dess yta med säkerhet
konstatera tillvaron af några fläckar eller ojemnheter. De
observationer, som i detta afseende gjorts, och genom hvilka
man trott sig kunna bestämma dess rotationstid till omkring
7 timmar, måste anses såsom otillförlitliga. Deremot har
man på grund af bestämningarna af Uranus’ massa och
storlek kunnat bestämma dess täthet, som är endast 1/6 af
jordens eller ungefär lika med vattnets.

Hittills har man lyckats upptäcka 4 Uranusmånar. Men
sannolikt är, att antalet sådana är betydligt större, fast de
ej på grund af sin ringa ljusstyrka ännu kunnat upptäckas.
Deras afstånd, omloppstider samt tiden för deras upptäckt
synas af följande tabell.

Afst. Oml.-tid. Uppt. år. Uppt.

Ariel............ 7.7 2d 124 1846 Lasseli

Umbriel......... 10.8 4 3 1852 ))

Titania ......... 17.6 8 17 1787 Herschel

Oberon ......... 23.6 13 11 1787 »

Det mest anmärkningsvärda hos dessa satelliters banor
är deras läge i förhållande till ekliptikan. Under det
nämligen de andra planeternas satelliter samtliga röra sig i
banor liggande nära i samma plan som ekliptikan, ligga dessa
deremot nära vinkelrätt mot densamma. Det afvikande läget
af Uranus-drabanternas banplan spelar en vigtig roll vid
förklaringen af planetsystemets uppkomst.

11. Neptunus §. Astronomins historia har att
uppvisa många lysande segrar, som menniskoanden vunnit i sitt
sökande efter naturens sanningar, men vid intet tillfälle har
astronomins höga vetenskapliga värde fått ett skönare
uttryck, än då den räknande astronomen i sitt arbetsrum
uppvisade tillvaron af samt läget for en himlakropp, som
menskligt öga ännu icke skådat. Denna himlakropp var Neptunus,
och astronomen eller astronomerna, ty de voro två, voro
tvenne i vetenskapens tjenst då ännu opröfvade krafter,
Leverrier i Paris och Adams i Cambridge, den förre död sedan
1877, den senare ännu i lifvet. Det skulle gå utom
gränserna för detta arbete att här beskrifva den väg, som dessa
båda oberoende af hvarandra följde, och som slutligen ledde
till upptäckten af Neptunus. Må det vara nog att nämna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:17:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stjernver/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free