Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Är kometfruktan berättigad?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
91
befara. Att likväl en sådan händelse är fullkomligt ofarlig
är tydligt redan af svansarnes lösliga sammansättning. Och
detta är desto säkrare, som vi redan åtminstone tvenne
gånger passerat midt igenom väldiga kometsvansar. Den
ena gången var 1861; och härom ha vi förut talat.
Icke heller torde en sammanstötning med de yttre
partierna af en komet vara synnerligen farlig. Härutinnan kan
också vår föregående erfarenhet stöda oss, då jorden så väl
1872 som 1885 passerade de yttersta delarne af Bielas
komet. Hvilket ej hade annan följd än att ge upphof till de
grannaste stjernfallsregn, man någonsin skådat. Det är vår
atmosfer, som hindrar oss att lida något men af en dylik
sammanstötning.
Men helt annat vore det, om vi någon gång skulle
sammanstöta med sjelfva kärnan. Under förutsättning att denna
bestod af en någorlunda stor kompakt massa, något hvarom
vi dock ej kunna vara säkra, skulle för visso följden af en
dylik sammanstötning blifva fruktansvärd. Dock ha vi en
tröst, som betydligt förminskar fruktan för en dylik
eventualitet, nämligen den ytterst ringa sannolikheten för dess
inträffande. Man har sagt, att det är vida sannolikare, att
en blind man dödar en fogel, om han på måfå afskjuter en
bössa, än att en sådan sammanstötning mellan jorden och en
kometkärna inträffar. Och då torde man väl kunna säga att
kometfruktan är föga berättigad.
9. Till sist vilja vi nämna några ord om hvarifrån
kometerna egentligen komma, då de göra sin korta visit i
solsystemet. Det sannolikaste är att den ofantliga rymden mellan
fixstjernorna ej är öde och tom, utan uppfyld med en
formlös, föga fast materia, som så att säga »blef öfver» då de
otaliga solsystemen bildade sig ur det ursprungliga kaos. När
nu solen med sina många drabanter under sin rörelse framåt
i rymden kommer i närheten af en dylik materiesamling,
afskiljer den genom sin attraktion en del af denna, som sedan
rusar igenom vårt solsystem i en komets skepelse, och sätter
oss i tillfälle att på närmare håll studera det urämne, af
hvilket solar och solsystem för millioner sekler sedan fingo
sin upprinnelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
