Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föränderliga och nya stjernor - Dubbelstjernor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Allt efter variationens storlek och förlopp har man
indelat de föränderliga stjernorna i 5 klasser. Den första
klassen omfattar nya stjernor, af hvilka Tycho Brahes stjerna
i Cassiopea är den mest bekanta. Till den andra klassen
höra långperiodiska föränderliga stjernor. De visa mycket
oregelbundna men stora ljusvariationer, som omfatta flere
månader, stundom år. Ett exempel på en dylik stjerna är o Ceti,
också kallad Mira = den underbara, som varierar mellan
första och nionde storleken på nära ett år. Dess variationer
äro mycket oregelbundna. Den tredje klassen omfattar
stjernor med små och oregelbundna förändringar, såsom a
Cassiopejse, a Orionis m. fl. Den fjerde klassen innefattar
stjernor af kort period och regelbundna förändringar. Hit höra
fi Lyrse, som förändras på 13 dagar mellan 3:dje och 4:de
storleken, d Cephei m. fl. Slutligen höra till femte klassen några
mycket egendomliga föränderliga stjernor, som likasom
variablerna af föregående klass hafva regelbundna förändringar
af kort period, men skilja sig från dessa genom det sätt på
hvilket förändringarna försiggå. De förblifva nämligen nästan
under hela perioden oföränderliga, tills de plötsligt på några
få timmar aftaga i ljusstyrka, för att derefter på lika lång
tid återgå till sin förra storlek. Den märkligaste af dessa
variabler är fi Persei, vanligen kallad Algol.
Orsaken till variationen i stjernornas ljusstyrka anser
man ligga i: 1) gasexplosioner (nya stjernor); 2) fläckar på
stjernornas yta, som periodiskt till- och aftaga i storlek och
antal, såsom fallet är med vår sol; 3) en rotation hos
stjernan, som periodiskt låter oss se olika starkt lysande partier
af ytan (fjerde klassen); 4) en mörk drabant, som kretsar
kring stjernan och under några timmar delvis döljer den för
våra blickar. Så torde man med all säkerhet få förklara den
sista klassen af föränderliga stjernor, den s. k. Algolgruppen.
5. Dubbelstjernor. Redan för blotta ögat märker man
att stjernorna äro på några delar af himlen ordnade i grupper
af större eller mindre utsträckning. En sådan stjernsamling
i stort är vintergatan, af mindre grupper märka vi
Plejaderna m. fl. Ännu oftare förekommer det emellertid att
stjernorna förekomma tillsammans parvis 2 och 2, och en
sådan grupp af två stjernor kallar man en dubbelstjerna.
Likväl böra vi tillägga, att man gifver detta namn endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
