Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dubbelstjernor - Stjernhopar och nebulosor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
98
åt sådana stjernpar, hvilkas afstånd är mindre än en half
bågminut. För blotta ögat synas derföre alla
dubbelstjernor enkla.
Nu är det emellertid ej säkert att tvenne stjernor, som
synas för oss såsom dubbla, också befinna sig mycket nära
hvarandra i verkligheten. Tvärtom är det ju möjligt att den
ena kan ligga billioner mil bakom den andra, fastän de på
grund af perspektivet synas bredvid hvarandra, Dylika
dubbelstjernor kallar man optiska, då deremot sådana som också
faktiskt ligga i hvarandras närhet kallas fysiska
dubbelstjernor. Det har blifvit konstateradt, att de senare äro
ojemförligt mycket talrikare.
Hos en del af de fysiska dubbelstjernorna har man lyckats
visa att de båda komponenterna kring hvarandra beskrifva
elliptiska banor, hvilkas läge och beskaffenhet man känner.
Omloppstiden i denna ellips vexlar mellan 25 år för
dubbelstjernan 42 Comae Berenices och 415 år för dubbelstjernan
d Cygni. Äfven längre perioder hafva för åtskilliga
dubbelstjernor blifvit beräknade, men äro naturligen mycket osäkra.
Den vinkel under hvilken halfva storaxeln i ellipsen synes
från jorden är i allmänhet mycket liten. Den största är 18"
för a Centauri, men för de flesta uppgår den knapt till 1".
För några få dubbelstjernor har man lyckats bestämma
stjernornas massa jemförd med solens. Med någon större
grad af säkerhet dock endast för två, nämligen den
nyssnämda a Centauri, hvars massa är befunnen vara 0.8 af
solens och p Ophiuchi, som har en massa 3 gånger större än
solmassan.
De noggrannaste undersökningar öfver dubbelstjernor
hafva blifvit gjorda af William och John Herschel i England
samt Wilhelm och Otto Struve i Ryssland. Genom deras
observationer ega vi kännedom om öfver 10,000 dubbelstjernor,
som blifvit en eller flere gånger observerade.
6. Stjernhopar och nebulosor. En större samling
stjernor sammanträngda på en liten yta af himmelen kallar man
en stjernhop. Med nebulosor menar man åter vissa
egendomliga företeelser på himmelen, som förnämligast genom
sitt dimmiga utseende och sin obestämda form skilja sig från
alla andra celesta föremål Närmast kunna de till utseendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
