Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalenderavdelning - 1 Stockholms kommunalstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kommunstyrelsen i Stockholm
Stadshuset, 1 tr (Pa: 105 35 Sth), tfn 54 05 00
(växel).
Kommunstyrelsen sammanträder i regel varje
onsdag kl 15.30.
Enligt 1862 års kommunalförordning ålåg
förberedandet av ärendena hos stadsfullmäktige
ett beredningsutskott, bestående av
stadsfullmäktiges ordförande och vice ordförande
samt tio ledamöter med tio suppleanter, utsedda
för ett år i sänder av och bland fullmäktige.
Utskottet hade att med uppmärksamhet följa
förvaltningen av stadens angelägenheter i alla
riktningar, till stadsfullmäktige göra framställningar
och förslag, som i ett eller annat hänseende
härav kunde föranledas, till föredragning bereda alla
de ärenden för övrigt, i vilka stadsfullmäktige
skulle meddela utlåtanden eller beslut samt på
stadsfullmäktiges vägnar företrädesvis övervaka
verkställigheten av fullmäktiges beslut. Den
centrala ledningen av stadens förvaltning kom
härvid efter hand att påvila utskottet, men allt
eftersom den kommunala
förvaltningsorganisationen växte ut, visade sig denna anordning
behäftad med väsentliga brister. Sammansatt av
på kort tid valda, oavlönade personer, vilka
endast i den utsträckning, deras övriga
sysselsättningar medgav, kunde ägna sig åt arbetet inom
utskottet, var detta icke rustat att omhänderha
ledningen av förvaltningsarbetet med den
målmedvetenhet och det sammanhang mellan
beslut vid skilda tidpunkter eller åtgärder inom
olika förvaltningsgrenar, som den allt mer
omfattande kommunala verksamheten krävde.
Dessutom framträdde allt mer önskvärdheten
av en viss centralisation av
förvaltningsmyndigheternas arbete hos ett särskilt, permanent
organ, som under ansvar hade att leda detta ur
allmännare kommunalpolitiska synpunkter än
dem fackmyndigheterna företrädde.
Motiverade av bl a dylika betraktelser
framkom efter sekelskiftet åtskilliga förslag till
omläggning av huvudstadens kommunala
förvaltning. Då emellertid någon enighet ej kunde nås
om grunderna för problemets lösning,
bemyndigade stadsfullmäktige år 1912
beredningsutskottet att åt lämplig person uppdraga att
framlägga förslag till omorganisation av
Stockholms kommunalförvaltning. Uppdraget
lämnades till bankdirektören P R Rabe, som avgav
sitt förslag år 1914. Enligt detta skulle bl a
de högre förvaltningscheferna, åt vilka större
självständighet och befogenhet föreslogs, med
yttranderätt närvara vid stadsfullmäktiges
sammanträden och vara inför dem ansvariga
förvaltningsärendena rationellt omgrupperas,
beredningsutskottet avskaffas och den
administrativa ledningen handhas av en
stadssekreterare, som till sitt biträde skulle lia ett
stadskansli med högt kvalificerade, föredragande
sekreterare, vilka skulle bestrida
sekreterare-göromålen i samtliga styrelser; den finansiella
ledningen skulle däremot överflyttas till
drätselnämnden, som skulle ombildas till en ren
finansstyrelse. Då emellertid de hörda
myndigheterna hyste delade meningar om lämpligheten
av att genomföra hela det av Rabe avgivna
förslaget oförändrat och i ett sammanhang,
uppdrog stadsfullmäktige år 1917 åt en kommitté
att på grundval av detsamma och däröver
avgivna yttranden uppgöra förslag till inrättande
av finans- och fastighetsstyrelser. Kommittén,
som först avgav förslag om upprättande av en
fastighetsnämnd, fann sig senare föranlåten att
upptaga hela frågan om en stadsregering och
framlade 1919 förslag till den centrala
stadsförvaltningens omorganisation. Detta förslag, som
i fråga om den perifera förvaltningen i stort sett
anslöt sig till det av Rabe uppgjorda förslaget
men beträffande beredningsutskottets
omorganisation följde helt andra linjer, godkändes i allt
väsentligt av stadsfullmäktige den 16 juni 1919
och låg till grund för ändringarna i
kommunalförordningen för Stockholm den 14 februari
1920. Den nya organisationen hade ytterligare
utformats i de nya instruktioner för
stadskollegiet och stadens nämnder, som trädde i
till-lämpning den 1 april 1920.
Beredningsutskottet blev nu ersatt av
stadskollegiet, som hade till uppgift att på
stadsfullmäktiges vägnar leda förvaltningen av
stadens angelägenheter.
Stadskollegiet utgjordes fram till år 1940 av
stadsfullmäktiges ordförande och båda vice
ordförande, minst tre, högst sex borgarråd samt
ytterligare nio ledamöter, för vilka sistnämnda
ersättare skulle finnas till lika antal.
Stadsfullmäktiges ordförande och båda vice ordförande
innehade enahanda befattningar i stadskollegiet
(presidiet). Borgarråden valdes av
stadsfullmäktige, inom eller utom fullmäktige, för en
tid av sex år. De övriga nio ledamöterna samt
deras ersättare valde stadsfullmäktige bland sig
årligen på första sammanträdet för
tjänstgöringsåret, som dà ägde rum i april.
Efter hand som erfarenheter vanns av den
nya organisationen gjorde sig önskemål om änd-
2*—753830. Stockholms kommunalkalender 1976
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
