Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalenderavdelning - 1 Stockholms kommunalstyrelse - Vatten- och avloppsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vatten- och avloppsverket Rote|
-5
Vatten- ocli avloppsverket
Torsgatan 26 (Pa: Box 6407; 113 82 Sth),
tfn 22 30 60 (växel), expeditionstid:
måndagar—torsdagar 7.45—16.30, fredagar 7.45—
16, dag före helgdag 7.45—12.45 (lördagar
stängt).
Vattenverk:
Norsborgsverket; 140 20 Korsborg, tfn 0753]
281 00; Lovöverket; 170 11 Drottningholm, tfn
759 00 60.
Avloppsverk:
Henriksdal, Värmdövägen 23; 116 44 Sth,
tfn 44 19 57; Sickla, Hammarby Fabriksväg;
104 60 Slh, tfn 42 18 74; Åkeshov,
Drottningholmsvägen 490; 161 50 Bromma, tfn 26 56 07;
Noekeby, Gustaf III:s Väg 95; 161 51 Bromma,
tfn 26 01 02; Loudden, Lindarängsvägen 99;
115 27 Sth, tfn 61 56 09; Eolshäll,
Klubbens-borgsstigen; 126 56 Hägersten, tfn 16 00 17.
Den 18 december 1972 beslöt
kommunfullmäktige att inrätta ett vatten- ocli avloppsverk
(Uti 325) genom sammanslagning av
gas-och vattenverkets administrativa avdelningar
och avdelningar för produktion och distribution
av vatten med gatukontorets enheter för
bortledning och rening av avloppsvatten.
Tidpunkten för den nya förvaltningens inrättande
fastställdes till den 1 januari 1974. Samtidigt
skulle all gasverksamhet överföras till det
likaledes nyinrättade energiverket.
Ett förslag till detalj organisation för
vatten-och avloppsverket fastställdes av
kommunfullmäktige vid sammanträde den 24 september
1973 (Uti 194). Enligt detta beslut är verket
uppdelat på fem avdelningar
kansliavdel-ningen, personalavdelningen,
administrativa avdelningen,
planeringsavdelningen och driftavdelningen.
Gasverksamhetens överförande till
energiverket (f d elverket) innebar en återgång till
förhållandena före 1950, då gas- och elverken
utgjorde en gemensam förvaltning. Under åren
1951—1953 utgjorde gasverket, elverket ocli
vattenverket självständiga förvaltningar. Enligt
beslut av stadsfullmäktige den 29 juni 1953
sammanfördes med början den 1 november
samma år gasverket och vattenverket till en
gemensam förvaltning, Stockholms gas- ocli
vattenverk, som sålunda kom att fungera
under 20 år. Vad gäller historiska data i övrigt
se 1973 års kommunalkalcnder.
Vattenförsörjningen
Före det första vattenverkets tillkomst måste
Stockholms invånare läcka sitt behov av vatten
från enskilda brunnar eller från vattendragen.
Med tiden tillkom också några allmänna
brunnar, som staden anlade ocli underhöll.
Den 6 december 1855 beslöt Stockholms
sockenstämmonämnd (jfr s 6) att vid
Skanstull anlägga ett allmänt vattenverk med
tillhörande ledningar för filtrerat vatten. Denna
anläggning, som togs i bruk år 1861, hämtade sitt
vatten ur Årstaviken. På 1880-talet utvidgades
detta verk med ett nytt, beläget intill det
gamla på den härför inköpta egendomen
Eriksdal.
Strax efter sekelskiftet påbörjades
anläggandet av ett nytt vattenverk vid Norsborg i
Botkyrka socken, mellan Bornsjön och Mälaren,
med rörledning till Stockholm och reservoar på
berget söder om sjön Trekanten i
Liljeholmen. Norsborgsverket, som togs i
bruk år 1904, har sedermera avsevärt utvidgats.
För att tillgodose kommunens växande
vattenbehov anlades i början av 1930-talet
ytterligare ett vattenverk, beläget på Lovön vid
Mörbyfjärden i Mälaren. Detta verk,
Lovöverket, som invigdes år 1933, har sedermera
även det väsentligt utvidgats. Den gamla
anläggningen vid Årstaviken nedlades år 1923.
För att möta det alltmer ökande
vattenbehovet beslöt stadsfullmäktige den 17 april
1967 att ett nytt vattenverk skulle byggas vid
sidan om det befintliga i Norsborg. Det nya
verket — Östra Norsborgsverket — påbörjades
1971 och stod driftfärdigt i juni 1975.
Den sammanlagda dygnskapaciteten hos
vattenverken är nu 805 000 m*, varav
Lovöverket bidrar med 275 000 m3, det äldre,
västra Norsborgsverket med 330 000 m3 och
det nya, östra med 200 000 ms.
Allt råvatten till vattenverken tas från
Mälaren så när som på ca 6 milj m3 per år
som kommer från Bornsjön och som västra
Norsborgsverket använder sig av. Bornsjön är
framför allt av betydelse som råvattenmagasin
i händelse av akut förorening av
mälarvatten-täkten.
Mälarvattnet genomgår först en
kemisk-mekanisk rening genom fällning med
aluminiumsulfat, sedimentering ocli snabbfiltrering
samt därefter en biologisk rening genom
lång-samfiltrering. Bornsjövattnet renas endast
genom långsamfiltrering. Dessutom alkaliseras
och kloreras allt vatten.
I Stockholm finns större reservoarer vid
Trekanten, i Vanadislunden, vid
Ugglevikskällan, vid Kampementsbacken, i Tallkrogen
och i Tensta. Sammanlagda volymen i dessa
reservoarer är ca 170 000 ms. Reservoaren vid
Kampementsbacken ligger ca 30 m lägre än
övriga reservoarer, varför den är försedd med
ett pumpverk, som trycker vattnet från
reservoaren ut i rörnätet under tömningsperioderna.
Pumpverk finnes även i reservoarerna viel
Trekanten samt i Tallkrogen och i Tensta för att
hela vattenförrådet, även den del, som ligger
167
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
