Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalenderavdelning - 1 Stockholms kommunalstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rotel Stadsbiblioteket
7 -
centralisering av stadens biblioteksväsen genom
inrättande av ett kommunalt ccntralbibliotek
jämte filialbibliotek i olika stadsdelar. En
kommitté som tillsatts för utredning av frågan lade
år 1912 (Bih 158) fram ett detaljerat förslag.
Detta bifölls dock ej av stadsfullmäktige.
År 1918 erbjöd sig »Knut och Alice
Wallen-bergs stiftelse» att bidraga med 1 miljon kronor
till uppförande av ett stadsbibliotek, under
förutsättning att kommunen tillsköt den till
utdelning disponibla avkastningen av Forsgrénska
fonden samt upplät lämplig tomt. Efter
utredning genom en särskild kommitté beslöt
stadsfullmäktige mottaga donationen på de angivna
villkoren. Stadsbibliotekskommittén avgav år
1922 sitt slutliga förslag rörande kommunens
biblioteksväsen (Bih 1921:51). Året därpå
beslöt stadsfullmäktige att låta uppföra
huvudbiblioteket i hörnet av Sveavägen och
Oden-gatan i enlighet med av biblioteksstyrelsen
framlagt förslag. Sedermera medgav
fullmäktige att också viss avkastning av Daneliifonden
fick tagas i anspråk för ändamålet. Byggnaden,
vars arkitekt var professor Gunnar Asplund,
öppnades för allmänheten den 2 april 1928. Den
västra längan tillkom år 1932.
Enligt stadsbibliotekskommitténs förslag
skulle stadsbiblioteket i princip överta all
folk-biblioteksverksamhet i staden. I enlighet
härmed införlivades åren 1927—30 ett stort antal
bibliotek som varit understödda av kommunen,
och med dessa som grund har successivt ett
omfattande nät av stadsdelsbibliotek utbyggts.
(Se Kommunalkalendern för åren 1927—30,
1954 och 1970.)
Stadsbibliotekets fasta organisation omfattar
f n (våren 1976) Huvudbiblioteket,
Läsesa-longen i Kulturhuset, 36 stadsdelsbibliotek, 9
separata barn- och ungdomsavdelningar samt
ett 30-tal bibliotek med egna bokbestånd vid
sjukhus o d. De fasta biblioteken kompletteras
av två bokbussar med utlåning på ett 50-tal
platser. Från en central depå utsänds
vandringsbibliotek och enstaka lån till ett 100-tal mindre
enheter såsom ålderdomshem, pensionärshem,
sjukhem, inackorderingshem m fi. Samverkan
sker även med bl a parkleken,
barnavårdsnämndens barnstugeverksamhet samt
sommartid med idrottsförvaltningen i samband med
badresor för barn och med ett 60-tal
sommargårdar. Vidare bedrivs uppsökande
»bo-ken-kommer»-verksamhet bland
handikappade, sjuka och gamla. Försök liar inletts med
bokutlåning på arbetsplatser. Stadsbiblioteket
svarar slutligen för bokanskaffning m m till
samtliga ca 150 elevbibliotek inom kommunens
grundskolor.
Det första sjukhusbiblioteket (S:t Eriks
sjukhus) tillkom år 1937. År 1954 beslöt
stadsfullmäktige uppdraga åt biblioteksnämnden
att handha biblioteksverksamheten vid
kommunens samtliga sjukhus och
socialvårdsinstitutioner. Landstingets övertagande av
sjukhusen fr o m år 1971 medförde ändrade
organisatoriska förutsättningar i detta hänseende.
Enligt ett år 1970 ingånget avtal skall emellertid
stadsbiblioteket handha den allmänna
biblioteksverksamheten vid de av landstinget ägda
eller disponerade sjukhus, sjukhem,
konvalescenthem, ungdomshem och liknande
institutioner, som är belägna inom kommunens
gränser, varvid landstinget till kommunen skall
erlägga ersättning motsvarande
självkostnaderna.
Stadsbiblioteket svarar också enligt särskilda
överenskommelser för biblioteksverksamheten
vid Böda Korsets sjukhus och Kungl
Livgardes-skvadronen m fi.
Enligt beslut av stadsfullmäktige och
statsmakterna fungerar stadsbiblioteket fr o m år
1968 som lånecentral för mellersta Sverige.
Särskilt statsbidrag utgår för denna funktion.
År 1965 bildades under kommunens
medverkan en särskild stiftelse, Svenska
barnboksinstitutet, med huvudändamål att främja
forskning och information kring barnboken.
Stiftarna är, förutom kommunen (företrädd av
biblioteksnämnden), Stockholms universitet,
Svenska bokförläggareföreningen och Sveriges
ungdomsförfattareförening.
Vid sidan av den rent organisatoriska
utbyggnaden av stadsbiblioteket kan noteras en stark
breddning av bibliotekets verksamhetsformer.
Utöver den egentliga bokutlåningen
förekommer i växande omfattning musikverksamhet,
olika former av programverksamhet,
utställningar, särskild service åt invandrare,
informationsservice, stöd åt vuxenutbildning etc.
Bakom denna utveckling ligger synen på
biblioteket som ett allmänt kultur-,
informations-och samhällscentrum.
Ett av stadskansliets organisationsavdelning
utarbetat förslag till ny strukturorganisation
(Uti 263) för stadsbiblioteket godkändes den 19
november 1973 av kommunfullmäktige.
Stadsbibliotekets totala bokbestånd
omfattade vid årsskif tet 1975/76 ca 1 594 620
band. Den totala utlåningen inom
stadsbiblioteket under år 1975 omfattade ca 5 607 300
band, motsvarande 8,42 band per invånare.
Författningar. Instruktion för
stadsbibliotekarien, fastställd av biblioteksstyrelsen [-[biblioteksnämnden]-] {+[biblio-
teksnämnden]+} 24 nov 1925 (Kfs 1926:suppl 1).
Avtal ang den allmänna
biblioteksverksamheten vid den utvidgade landstingskommunens
sjukhus m fi institutioner belägna inom
Stockholms kommun, godkänt av SF 15 jun 1970,
av förbundsfullmäktige i KSL 17 jun 1970
(Kfs 1970: 6). Avtal ang biblioteksverksamhet
vid Långholmens fångvårdsanstalt, godkänt av
42U
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
