Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalenderavdelning - 6 Statliga myndigheter med Stockholm som verksamhetsområde - Stockholms tingsrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms tingsrätt
Radhuset, Scheelegatan 7 (Pa: Fack; 104 20 Sth),
tfn 22 20 60 (växel). Avd 1,
inskrivningsenheten, Igeldammsgalan 30 (Pa: Fack; 100 28 Sth),
tfn se ovan. Avd 2—7 Bergsgalan 48 (Pa:
Fack; 104 20 Sth), tfn se ovan. Avd 1,
boupp-teckningsenheten, avd 8 samt avd 9—-10
(fastighetsdomstolen) Vasagatan 8—10(Pa: Fack 104 20
Sth), tfn 14 28 00 (växel). Expeditionstid: 9—15
(lördagar stängt).
Stockholms tingsrätt, som tidigare — intill den
1 januari 1971 — hette Stockholms rådhusrätt
har en upphovshistoria som är nära förknippad
med det i äldre tider mycket betydelsefulla
självstyrelseorgan i staden, som kallades
Stockholms magistrat och som — ehuru med ytterligt
förändrade uppgifter — fortlevde ända till
mitten av 1960-talet.
Stockholms egentliga självstyrelse tillhörde
fordom rådet, från senare delen av 1600-talet
benämnt magistraten. Rådet torde ha
inrättats i nära samband med Stockholms
stads-blivande omkring år 1250. Enligt Magnus
Erikssons stadslag från omkring år 1350 skulle
rådet bestå av sex borgmästare och högst
trettio rådmän, hälften svenskar och hälften
tyskar; endast en tredjedel av medlemmarna
tjänstgjorde dock årligen. Stadgandet om den
tyska representationen i rådet upphävdes år
1471, då det föreskrevs, att endast svenska män
fick sitta däri. Rådets sammansättning växlade
för övrigt rätt mycket under olika tider.
Rådet (magistraten) hade i forna tider många
värv att fylla: det vakade över lagars och
privilegiers efterlevnad, företrädde staden vid
underhandlingar med regeringen och med andra
städer, ägde att meddela burskap, att övervaka
handel och hantverk, byggnadsväsende och
renhållning, stadens säkerhet och allmänna frid
samt att provisoriskt utöva en kompletterande
lagstiftningsmakt, när så krävdes, vid
utövandet av domsrätten.
Under åren 1602—1635 intog Norrmalm
en särskild ställning såsom självständigt
samhälle, »Norra förstaden», med egen magistrat
och egen rättsskipning. Några stadsprivilegier
för Norra förstaden utfärdades dock aldrig.
Från år 1634 förde överståthållaren, vars
ämbete då tillkom, ordet inom rådet. Ar 1636
skedde en fördelning av rådet på särskilda
avdelningar, de s k kollegierna, vart och ett med
en borgmästare som preses. Sin för långa tider
slutgiltiga utformning fick kollegierna genom en
kungl förordning rörande Stockholms stads
styrelse den 12 december 1672 och ett kungl
brev den 4 augusti 1674. Enligt dessa
författningar var kollegierna fyra till antalet, nämligen
juslitiekollegiet med
förmyndarkammaren, politiekollegiet, handelskollegiet
och ämbetskollegiet (senare ämbets- och
byggningskollegiet). Av borgmästarna var
justitieborgmästaren den förnämste. 1672 års
förordning bestämde antalet rådmän till femton,
varav nio litterata och sex illitterata. Antalet
ökades sedermera till nitton.
Justitiekollegiet handhade förutom
rättegångsväsendet och förmyndarkammarens
verksamhet även uppsikten över kyrkor och skolor
m m. Politiekollegiet hade att svara för ordning
och säkerhet samt handlade bl a ärenden
rörande polis- och brandväsen, inkvartering,
borgar-beväpning och stadsvakten samt senare även
sjuk- och fattigvård. Handelskollegiet, som
utgjorde en fortsättning av den av Kristian
Tyrann inrättade fraktkammaren, utövade
uppsikten över borgarnas köpenskap och handel.
Ambets- och byggningskollegiet slutligen
handlade alla ärenden rörande skråväsendet
(»ämbete» = skrå) och rörande stadens och enskildas
byggnadsverksamhet, fastigheter, gatuväsen
samt stadens skepp och båtar m m.
Så småningom började emellertid den ena
administrativa befogenheten efter den andra
fråntagas magistraten och överflyttas dels till
överståthållarämbetet, dels till andra kommunala
organ. På grund av minskningen av kollegiernas
verksamhetsområden förenades år 1821
politiekollegiet med ämbets- och byggningskollegiet,
och detta nya kollegium sammanslogs i sin tur
år 1849 med handelskollegiet till handels-och
ekonomikollegiet. Detta slutligen indrogs
genom ett kungl brev av den 15 oktober 1880,
varvid dess kanske viktigaste återstående
funktion, uppbörden, överfördes till
överståthållarämbetet. Justitiekollegiet med
förmyndarkammaren fick år 1849 avstå sina dömande
befogenheter till rådhusrätten och fortlevde
sedan endast såsom ett förmynderskapsmedel
förvaltande och övervakande verk. Dess namn
ändrades år 1856 följdriktigt till
förmyndarkammaren. (Betr förmyndarkammarens vidare
historia fram till överförmyndarnämndens
tillkomst, se s 222). Ar 1882 ändrades
benämningen på den ende återstående borgmästaren
från justitieborgmästare till borgmästare.
Jämlikt riksdagsbeslut år 1964 upphörde
721
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
