Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åtgående samhälle, bar säkerligen huvudandelen i
skulden för tillbakagången.
De missnöjda hade redan långt innan 1909 fylkat
sig i Sverges Ungsocialistiska Förbund och detta
bedrev såväl före som efter storstrejken en intensiv
propaganda emot de metoder svensk fackföreningsrörelse
slagit in på under Herman Lindqvists ledareskap.
Efter storstrejksåret samlade sig ungsocialisterna för en
mera konkret uppgift: att resa en ny revolutionär
ekonomisk organisation. Missnöjet och kritiken hade
samlat sig särskilt omkring tre så att säga kardinalpunkter:
De långa förhandlingarna, de långa avtalen och
ledningens suveränitet över stridskassorna.
Propagan-disterna för den nya rörelsen byggde också väsentligt
på dessa tre punkters motsats. Sålunda proklamerades:
Korta förhandlingar och ultimata, ty om
arbetsgivaren erhåller lång betänketid har han
möjlighet att rusta sig för strid. Inga avtal, ty långa
avtal medför att arbetarnas levnadsstandard sjunker
på grund av ökade levnadskostnader och han är på
grund av avtalet förhindrad att söka kompensation.
Inga stridskassor; de giva ledningen makt
och myndighet över medlemmarna. I konsekvens
härmed förklaras alla långvariga strider av ondo. Fick
man ett avtalslöst tillstånd hade man också rätt
att slå till när tillfället bäst lämpade sig. Striderna
skulle alltså göras korta och effektiva, och där
understöd kom ifråga, skulle detta anskaffas genom
frivilliga insamlingar. På så sätt skulle en välten,
målmedveten och skolad arbetareklass uppdragas och
slutmå-4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
