- Project Runeberg -  Stockholm vid 1400-talets slut /
128

[MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Husen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ekonomibyggnader och låg nere utefter stränderna. På malmarna
voro däremot trähusen i avgjord majoritet. Någon
förordning om hur höga stenhusen fick byggas, har
veterligen icke funnits, men den 7 augusti 1475 bestämde
rådet, »att ingen träbyggning skall knytas högre än 8 alnar
och därovanuppå byggas med skutbräde icke högre än
två alnar högt».

Vad taken beträffar ha Stockholmsforskarna
tidigare nog i allmänhet föreställt sig att husen i
Stockholm liksom i de tyska hansestäderna vid medeltidens
slut kröntes av höga rikt utsirade trappgavlar. Så synes
emellertid under medeltiden endast i undantagsfall varit
fallet. De flesta husen har haft enkla sadel- eller
pulpettak, och gavlarna har i regel icke varit vända mot gatan.
Den s. k. vädersolstavlan, målad 1535 ger en ganska god
föreställning härom. Och den enda äldre detaljbild, vi
hava av två hus från 1400-talet — till vilka jag sedan
skall komma — visar oss ett större hus med sadeltak och
ett mindre med pulpettak.

I sin bekanta Sverigeskildring har Olaus Magnus en
ofta citerad uppgift om taktäckningen. Han berättar där,
att husen i Sverige voro täckta med torv, på vilken
getterna funno bete — något, som vid belägringar var till
stor nytta för invånarna. De götiska folken — skriver
han — »uppföra nämligen dels höga och rymliga
stenhus, dels trähus. De senare täcka de ytterst omsorgsfullt
med furubjälkar och björknäver; däröver lägga de
fyrkantiga grästorvor, som de upphackat på ängar och fält,
och i torven så de sist havre och korn, på det att
sädesstånden med sina starka rötter må hålla torvstyckena
bättre tillsammans. Härigenom bliva sådana tak till
utseendet och även till gagnet lika grönskande ängar. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:20:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stock14/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free