Stockholm vid 1400-talets slut / 131 Author: Henrik Schück Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Husen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

S. Göransgruppens bekante konstnär. Men när han två år
senare ånyo förekommer i tänkeboken, antydes där, att
han tillika var målare; han förbjöds då att bruka »tu
ämbeten». Denna brist på glasmästare i 1400-talets
Stockholm visar väl, att glasfönster ännu ej kommit i bruk. Ej
ens Folmar van Lundens så skrytsamma donationsbrev
omnämner glasfönster i de hus han ägde.

Fig. 18. Rekonstruerade planer av bottenvåningen i de tre medeltida husen Svartmangatan 9 (kv. Cepheus 2 och 3). I den längst till vänster belägna byggnaden ligga två tunnvälvda affärslokaler, säkerligen ursprungligen försedda med bodluckor mot gatan, och till höger om dessa för den tunnvälvda portgången från gatan in i gården.

Om golven i den tidens borgarhus lämna de
arkivaliska källorna inga uppgifter. Med de i räkenskaperna
förekommande uttrycken »bottnebräder» eller »botnabräder»
avses icke såsom ofta antagits golvbräder utan bräder
inköpta från Öster- eller Västerbotten. Vid de företagna
undersökningarna av de bevarade medeltida husen,
vilka nedan skola närmare beröras, ha även rester av
golv påträffats. I källare och bottenvåningar, där golven
lågo direkt mot marken eller ovan valv, voro de ofta av
tegel eller sten. I de övre våningarna hade man givetvis
trägolv, grova plankor lagda på bjälkarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>