- Project Runeberg -  Stockholm vid 1400-talets slut /
172

[MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Rådhuset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nolikhet de gamla murarna användes, är det möjligt, att
rådhuset utvidgats med en tillbyggnad norrut och
kommit att upptaga en större areal än förut. Nya eldsvådor
1407 och 1419 förstörde tak och inredning och allt
brännbart som fanns i huset men själva
byggnadskroppen stod intakt och i stort sett återställdes nog
rådhuset vid restaureringen i sitt tidigare skick. Någon
plankarta från medeltiden över kvarteret äga vi naturligtvis
icke. Den äldsta vi hava är först från 1728, men så sen
den än är, säger den oss dock åtskilligt om kvarterets
äldre historia, ty själva tomtområdena tyckas icke hava
undergått några väsentliga förändringar. Tilläggas kan,
att plankartan 1728 över kvarteret suppleras av andra
från 1732 över de olika rummens användning inom det
dåvarande rådhuset och av en lavering av Jean Erie
Rehn från 1740-talet över de olika husens fasader åt
Stortorget. Men laveringen ger oss i varje fall icke
direkt någon bild av rådhusets utseende under
medeltiden, åtminstone icke före 1419 års brand (fig. 32—34).

Rådhuset 1389 var en tämligen smal byggnad, som
från Stortorget sträckte sig till kyrkogården och som
hade grannhus i kvarteret både i öster och väster.
Under 1400-talets senare del befanns emellertid detta
rådhus för litet för stadens administration, och man blev
därför betänkt på att utvidga det, särskilt med hänsyn
till behovet av administrationslokaler och tillräckliga
häkten. Enklast var naturligtvis att söka förvärva
grannhusen. Kanslershuset ansågs kanske för dyrbart
— Klaus Ryting var nog ej heller hågad att sälja det -—
och man kastade därför sina blickar på den östra
grann-tomten, som då ägdes av en svartmunk, broder Mickel.
Den 22 augusti 1468 köptes denna tomt av rådmannen

172

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:20:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stock14/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free