Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Torget och kåken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IX
TORGET OCH KÅKEN
ör stadens fåtaliga styresmän behövdes knappast
några rymligare lokaler. Det sittande rådet utgjorde •— med
borgmästare, rådmän och kämnärer — blott tolv man,
med fogden och stadsskrivaren fjorton, vilka gott kunde
få rum i rådhussalen. De samlades där för övrigt blott
tre dagar i veckan — måndagar, onsdagar och lördagar
— och samma dagar hölls alltjämt en rätt »ute på
torget». Torget kunde således betraktas såsom ett
appen-dix till rådhuset.
Torget var även den plats, där straffet i de oftast
förekommande fallen utkrävdes, och en erinran härom ha
vi ännu i namnet Kåkbrinken, den gränd, framför vars
mynning vid Stortorget kåken stod. Om dess äldsta
utseende och karaktär har man dock ej full klarhet, och
man har varit oviss, huruvida kåken blott varit en
straffpåle eller huruvida den varit en byggnad. Svaret
torde enligt min mening framgå av en historisk
undersökning. Ordet »kåk» är ett lån från tyskan, och enligt
Hellquist har dess ursprungliga betydelse varit
»träställning», varur de senare två betydelserna »skampåle» och
»träruckel» utvecklats. Hellquist jämför härmed ordet
»schavott», som också ursprungligen betecknat en trä-
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
