- Project Runeberg -  Stockholm vid 1400-talets slut /
205

[MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Gatorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

renter att säga — inga hemlighus finnas, utan måste
man gå bakom porten eller andra därtill anvisade
ställen, och äro de belägna gent emot varandra, särskilt för
manspersoner och för kvinnfolk, vilket jag en gång fick
erfara, då jag blev ganska illa försmädad av en gumma
(jag förstod dock ej, vad hon sade), därför att jag gått
på kvinnornas sida, vilket jag som främling ej visste.»
På de båda broarna, Norr- och Söderbro, funnos t. o. m.
offentliga bekvämlighetsinrättningar. Dessa, som hade
sitt avlopp i strömmen, behövde väl aldrig tömmas.
Men de andra? Huru sköttes deras renhållning? I
svenska medeltidshandlingar har jag därom ej funnit
någon uppgift, men Troels Lund behandlar denna fråga
i ett särskilt kapitel, som helt visst har sin tillämpning
även på Stockholm. Att en hederlig borgare skulle
kunna flå en häst eller bortskaffa orenlighet i ett
hemlighus ansågs fullkomligt orimligt, ty därmed skulle han
hava blivit likställd med den ärelöse »rackaren» eller
bödeln. En holländare, som flyttat till Helsingör och
upprörts över det i detta avseende rådande snusket,
hade tagit sig det orådet före att själv bortforsla
innehållet i gårdens hemlighus. Men över detta tilltag blev
hela staden våldsamt upprörd, och man fordrade, att
den ärelöse skulle förvisas ur staden. Till sist togo
borgmästare och råd saken om hand och förklarade, »att de
för ingen del ville erkänna honom för medborgare efter
en sådan handel, varigenom han fallit rackaren i
ämbetet och gjort sig själv till rackare». Säkerligen var
uppfattningen i Sverige densamma, och med all
sannolikhet var det även i Stockholm bödeln, som fick sköta
denna renhållning. Som jag förmodar voro de »bödels-

205

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:20:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stock14/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free