- Project Runeberg -  Stockholm vid 1400-talets slut /
274

[MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Gillen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gudmundus Torstani, 1457 Andreas Pauli och 1465—
1474 Olaus Pauli. Därefter vidtager en stor lucka i
gilleboken, som dock kan utfyllas genom notiser i
stadens tänkebok och andra handlingar. Olaus Pauli avled
1474, då Germundus Laurentii utsågs till hans
efterträdare. Den nya åldermannen måtte emellertid lia varit
något försumlig i sin förvaltning av gillets tillgångar,
ty den 19 november 1477 ålades han av ärkebiskopen
att inom åtta dagar avgiva »räkenskap för sitt
ålder-mansdöme», och i varje fall blev han detta år icke
omvald till ålderman, utan i hans ställe utsågs Matthias
Petri. 1480 hade denne förmodligen lämnat platsen, ty
den 31 januari detta år kallas han ej ålderman utan
prebendat i Stockholm och notarius publicus. Troligen
blev Benedictus Jacobi hans efterträdare, ty den 26
augusti 1482 nämner stadens tänkebok honom såsom
ålderman i Helga Lekamens gille. Efter honom kom
Ericus Andreæ, som enligt gilleboken, den 26 juli 1486,
överlämnade åldermansvärdigheten till Olavus Andreæ.
1496 var herr Olof Hesse ålderman — den sist kände
under 1400-talet.

Platsen som ålderman var ingen sinekur. Utom
skötseln av den mycket omfattande ekonomien hade han
även viktiga kyrkliga tjänsteåligganden. Så var det han,
som -—- assisterad av alla prästerliga gillebröder -—
förrättade de fyra stora årliga mässorna, som presiderade
vid gilledrickningen, föreslog de minnen, som hörde till
ritualen m. m., och det är väl därför sannolikt, att man
berett honom några ekonomiska fördelar såsom
ersättning för de tidskrävande göromålen. Men därom ge
1400-talets gillehandlingar ingen upplysning. Visserligen
skriver Murberg i sin avhandling: »Hans lön för sin

274

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:20:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stock14/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free