Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. De medeltida namnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den makt, som mest bidrog att skapa denna intimitet
mellan stadens invånare, var nog bykyrkan, där alla —
åtminstone de flesta — dagligen träffades. Denna makt
röjer sig redan inom det område, som nu behandlats: i
namnen. De gamla, förkristna namnen ha med några få
undantag (Björn, Ingeborg, Sven) nu blivit ganska
sällsynta inom Stockholms borgarvärld, och de av dem, som
fortfarande voro i bruk, voro de, som burits av de tre
nordiska helgonkonungarna Erik, Olof och Knut. Men
lika — kanske mera — populära voro de nya utländska
helgonnamnen. Först de två evangelisternas: Johannes
(Johan, Jöns, Jenis, Joan och Hans) och Mattheus
(Mattis, Mats) — egendomligt nog uppkallades ganska få
svenska barn efter de två andra, Marcus och Lucas.
Vidare apostlarna Petrus, Andreas (Anders), Jacob,
Thomas och Paulus samt bykyrkans patronus S. Nicolaus
(Nils), jungfru Marias moder Anna, som fick flera
namnsystrar än Maria själv, och den långa raden av
senare helgon, av vilka de flesta hade sina altare i
bykyrkan och sina gillen: de svenska helgonen Birgitta och
Katarina, de utländska Barbara, Gertrud, Benedictus
(Bengt), Stephanus (Staffan), Helena (Elin), Henrik,
Laurentius (Laurens, Lars), Martin, Valborg och
Örjan.
Namnen hade således givits av kyrkan. Och även
tideräkningen. Då man skulle anteckna, att något inträffat
t. ex. den 4 maj 1474 skrev man, att det inträffat den
fjärde dagen efter festen för apostlarna Philippus och
Jacobus, i stället för den 14 maj skrev man »på lördagen
före konungen och martyren Eriks fest», i stället för
den 20 juni »två dagar före de tiotusen riddares fest»
o. s. v. För den då gängse uppfattningen bestod hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
