Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Brott och straff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
loppet, ofta icke ens den dräptes namn. Typiska för
uppfattningen av dylika mål äro de första anteckningar,
som tänkeboken bevarat: »Eodem die kändes Anders
Junckare, att han stack Lasse Bagge till döda, Nils
Svenssons tjänare. Ty dömdes han till svärd», »Eodem
die kändes Könika, dödgrävaren, att han slog ihjäl Sven
Serkienso. Ty dömdes han till svärd». Flera ord anser
han sig icke böra kosta på dylika alldagligheter, och
att förteckna alla dylika dråp i 1400-talets tänkeböcker
är därför knappast behövligt. I stället skola vi till
stickprov taga två perioder, den ena från början av
kvartseklet, den andra från slutet. Vi taga först året 1477.
I Stockholm uppehöll sig 1476 en köpsven, Hans
Isa-grim, som tyckes ha varit en bråkmakare; så hade han
slagit ihjäl en djäkne, Joan Pedersson, men betalat
dennes broder full mansbot, så att han därigenom blev
»ledig och lös» för allt tilltal. Men ej långt därefter
blev han själv ihjälslagen ■—• när upplyser tänkeboken
icke, och först den 14 april 1477 förekommer en notis
om saken: »Laurens Mangsson saker 60 mark,
konungens och stadens sak, för att han var med att slå Isagrim
ihjäl.» Med ledning av stadslagens bestämmelser kunna
vi någotsånär rekonstruera målet. Det var ett »dråpamal
med vilja», dråparen hade icke blivit gripen på bar
gärning, utan tydligen flytt till ett kloster, varifrån han
börjat underhandlingen om sitt liv. Enligt § 1 i balken
Drapamal med vilja, skulle han i så fall böta 30 mark
till konungen, 30 mark till staden och bjuda
målsägan-den 60 mark. Sex veckor skulle han ha frid i klostret
och fick sedan komma in i staden. Målsäganden ägde
då ej rätt att hämnas på honom, och ville han ej taga
mot böterna, skulle dessa sättas i taka händer och
455
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
