Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Brott och straff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magnus Tidekesson erkände, »att han slog ihjäl Olof
Finne i Sollentuna socken i Bagarom. Ty dömdes han till
svärd.» Nästa dylika ärende under året var icke ett
dråp utan ett mord under försvårande omständigheter,
men relationen om detta är lika kortfattad. Den 4
augusti erkände Katarina Pedersdotter, »att hon klöv
sönder huvudet på sin bonde med en yxa, vid det han
låg i sängen. Ty dömdes hon till elden. Pie memorie.
Dock skall hon sitta så länge, (till dess att) hon föder
barnet.» Straffet var i enlighet med Högmälesbalken § 1.
Sedan hon fött sitt barn, blev hon således bränd å båle.
Samma dag dömdes en skomakardräng till halshuggning
för ett dråp.
Från 1477 vända vi oss till 1494. Det första dylika mål,
som under detta år förekom, var ett barnamord, och vid
bedömandet av detta visade rådet en humanitet, som den
tiden var ganska sällsynt. En kvinna, vars namn vi
aldrig få veta, hade mördat sitt nyfödda barn. Vid den
första rättegångsdagen (den 12 maj) tog man blott reda
på barnafaderns namn. Den 11 juni antecknades, »att
kvinnan, som beskylld var för barnet, hon skulle hava
mördat», erkände, att det var dödfött och att hon kastat
det för svinen, »vilken kvinna de läto gå och bättra sig,
förty hon var ej vid sina fulla sinnen». Om det därefter
följande målet är det svårare att av stadsskrivarens
framställning få någon klar föreställning. Blott så
mycket är säkert, att en Laurens Perman blivit dräpt, vidare
att dråparen blev halshuggen, och att sysslomannen Per
Olsson i Klara kloster samt två klostertjänare på ett
eller annat sätt varit skyldiga till dråpet, men vilken
av dem, som slutligen blev dömd »till svärdet», vågar
jag ej avgöra; troligen var det sysslomannen. Mera
458
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
