Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Brott och straff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lättfattligt är nästa mål. Ingemar Bengtsson erkände
sig »hava slagit en man ihjäl i sin egen gård, onödd och
oträngd. Därmed dömdes han till svärd. Pie memorie.»
Ett annat dråp sonades genom mansbot. Olof Jönsson
från Grillom i Boteå socken i Ångermanland hade dräpt
Per Andersson i Granvåg i Sollefte socken, men dennes
son, brodragaren Hans Pedersson i Stockholm, hade
mottagit full mansbot och dävid förpliktat sig att svara
för allt eftertal mot Olof Jönsson »om sin framlidne
faders död till evig tid». Nästa dråp begicks av en
borgare i Königsberg, men även han erlade mansbot
till den dräptes broder och blev därmed »kvitt». Det
dråp, om vilket rätten rannsakade den 4 oktober, hör
däremot till de mera dunkla. Vad man där får veta, är,
att Sten Stures stallsven Peder Esgesson haft någon del
i hustru Agnes död, men att han förlikt arvingarna och
givit dem 3 mark. Nu gav han dem ytterligare »ett stycke
alisk», och därmed förklarade hennes broder honom
»kvitt för allt tilltal av hennes efterlevande fader och
moder, och sade, att han ville dem det föra till handa,
ty de äro kränkt och vanfört folk, båda två, så att de
förmå ingenstädes flytta eller fara».
I regeln torde en fem à sex dråp om året ha avdömts
av Stockholms rådsturätt. Ställer man dråpen i
proportion till folkmängden blir ett dylikt antal för våra dagars
uppfattning nästan svindlande. Skulle dråpen och
folkmängden fortfarande stå i samma proportion till
varandra, skulle betydligt mer än 600 dråp om året
förekomma i våra dagars Stockholm, d. v. s. ett à två dråp
om dagen. Skillnaden i detta fall mellan de bägge
tidsåldrarna framgår bäst därav, att 1935, 1936 och 1937
förekom intet enda dråp i Stockholm.
459
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
