- Project Runeberg -  Stockholm vid 1400-talets slut /
481

[MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Noter och anmärkningar - 16. Fester

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


16. FESTER

Sid. 349. Silverskålarna voro förmodligen dryckeskärl, med vilka
ölet av den drickande upphämtades ur tunnan.

Sid. 350. Måtten i den stora rådssalen en trappa upp voro ung.
15×8 meter jfr fig. 34, s. 176. — Om ölkonsumtionen se ovan
s. 292—95 o. 319. Utöver där citerad litteratur bör nämnas Eli
Heckscher, Sveriges ekonomiska historia, I Sthlm 1935; Karl
Malmsten, Klosterbrygd i Vadstena, i Svenska
Bryggareföreningens månadsblad 1942: 6—8; Sten Simonsson, Om forna tiders
mältning och brygd i Sverige, Uppsala 1935.

Sid. 351. En läst=12 tunnor, en tunna=125 liter; se ovan not till
s. 292.

Sid. 356. Olaus Magnus, Historia de gentibus septentrionalibus 1555,
svensk översättning 1909—25.

Sid. 358. En läst var 12 tunnor, och mer än 100 gillebröder och
systrar hade väl ej det aristokratiska gille, som här skulle fira
segraren. I så fall beräknades det 16 liter för varje gillebroder
och syster. Utgiften för segraren var ej heller obetydlig. 1471
kostade en läst svenskt öl 15 mark. — Om papegojaskjutningen,
Henrik Schück, Studier i nordisk litteratur och religions historia
II; N. Ahnlund, Medeltida gillen i Uppland Rig 1923; Salomon
Kraft, Linköpings historia I, Uppsala 1946.

Sid. 359. Om lekarne se Henrik Schück, Illustrerad svensk
litteraturhistoria I, Sthlm 1926. — Olaus Magnus, a.a., Bok XV, kap. 10.
— Per Guti tromper var möjligen fader till den ovan nämnde
lekaren Olof Persson Guti; den sistnämnde kallas även Olof
Guti fidlare och är kanske identisk med den nedan nämnde
(s. 361—2) Olof lekare.

Sid. 361. Om Bengt harpare Tänkeb. 1474—83, s. 340. — Om Peder
harpare Jordeb. II, s. 272 samt Tänkeb. 1492—1500, s. 234. Det
är förmodligen samme man som också kallas Peder lekare och
fick böta för nödvärn. Tänkeb. III s. 435 och som var organist
i S. Nicolai Tänkeb. III s. 408, se nedan. — Om Olof lekare
Tänkeb. 1492—1500, s. 169. — Om Jost basuner Tänkeb. 1492—1500,
s. 335, — Om Jakob pipare Tänkeb. 1492—1500, s. 167.

Sid. 362. Om Per lekare och orgeln i Storkyrkan Tänkeb. den 26
nov. 1498. Märk dock samma dag beslutet att alla gillessvenner
och alla lekare i staden skola träda organer ty att de göra ingen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 14 22:25:58 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stock14/0483.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free