Två gamla Stockholmares anteckningar / 20 (1920) Author: Nils Selander With: Edvard Selander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FAMILJEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Charlotte Neijber 50 år. Eft. min.-måln. av Joh. Jolin.

Det minne vi äga av vår
gamle morfar är allt annat än
angenämt. På äldre dagar
överflyttade han till Arboga,
dit vår moder ofta nedreste
sommartid, särskilt under de
år då far vistades i Lappland
för den stora medeleuropeiska
gradmätningen. Vid ett av
dessa besök föddes den yngre
av oss. Morfar angreps under
sina sista levnadsår av
ålderdomsbrand i fötterna och
var sedan bunden vid sängen. Hans sjukrum
inger ännu i dag, när vi återkalla det i minnet,
en känsla av starkt obehag, ty när vi hörde det
genomträngande ljudet av hans ringklocka och blevo inkallade,
visste vi att det nästan alltid var för att få ovett eller
smörj. Visst voro vi stora bråkstakar, men så visste
gubben också att låta oss känna, att våra upptåg
misshagade honom.

Vår mormor var så mycket älskligare och vann från
vår spädaste barndom helt våra hjärtan. Efter sin makes
död flyttade hon till Stockholm, och under hela vår
uppväxttid var det alltid ett stort nöje att besöka henne.
Ännu i senaste ålderdomen ägde hon en förunderlig
charme, och över hennes drag låg återglansen av hennes
ungdoms sällsynta fägring. Det föreföll, som om
mycket av den livsuppfattning och den umgängeston från
sjuttonhundratalets salonger, som säkerligen fanns kvar
i de kretsar, där hon i sin ungdom rörde sig, dröjt hos
henne livet igenom. Med förbigående av sina gamla
söner var det hos dottersönerna hon inhämtade små glada
historier från livet utomkring, och om dessa hade en litet
betänklig bouquet, gjorde det intet, blott de voro roliga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>