- Project Runeberg -  Två gamla Stockholmares anteckningar /
24

(1920) [MARC] Author: Nils Selander With: Edvard Selander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FAMILJEN

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

marscher på böndernas bröllop, då de bådo därom, och
glada polskor för drängarna och jäntorna. Dessemellan
höll han sig hemma och övade sig själv med allvarligare
musik. Så kom han till Ekolsund hos gamle gubben
Adlercreutz. Men där blev samma visa. Hans glada
dansmusik ljöd åter från logar och gillen. Han sändes då till
Furudal i Dalarna. Men där fanns till på köpet vackra
flickor. Och efter ett halvt år skrev brukspatron Löf
till vår far, att "din pojke förvrider huvudet på
jäntorna med sin sång, och dessemellan sitter han på sitt
rum med sin fiol, i stället för på kontoret vid brukets
böcker".

Han togs hem och kom in vid Statens järnvägar.
Under hans tjänstgöring på Mjölby station blev en gång
genom snöhinder en mängd resande uppehållna och fingo
tillbringa natten i väntsalen. Han tyckte synd om dem,
och för att muntra upp stämningen tog han fram sin fiol,
och om en stund var dansen i full gång med pälsar och
bottforer. Publiken var förtjust, men järnvägsstyrelsen
delade icke förtjusningen. Den tyckte, nog med rätta,
att i järnvägsbokhållarnas tjänst icke ingår att hålla
baler i väntsalarna. Han fick avsked. Åter igen hade
hans fiol störtat honom. Emellertid hade far dött, och
sedan vår bror en tid sjungit för Fritz Arlberg, for han
till utlandet för att utbilda sig till sångare, först till
Dresden, sedan till Milano och Neapel. Efter tre års
studier fyllde han, då han sjöng med orkester, den vid
repetitionerna fullständigt tomma San Carloteatern i
Neapel.

Vid denna tid träffade han några unga danskor, som
bådo honom bli vägvisare vid en bestigning av Vesuvius.
Ehuru han en tid känt sig illamående, gjorde han
sällskap, och då de vid hemkomsten ville att han skulle
rådfråga en läkare, skickade han olyckligtvis efter en
italienare. Denne gav honom ett kalomelpulver, efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:20:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stockante/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free