Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- UMGÄNGET PÅ OBSERVATORIUM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Jöns Jakob Berzelius.
Efter litografi. |
således det var eftersökt att
få komma. Trots sin
rädsla för det förnäma
sällskapet måste hon dock
infinna sig, då Berzelius
sagt, att hon beredde
honom en glädje därmed.
Berzelius dog redan 1848,
men levde städse kvar
hos föräldrarna i
tacksamt minne, och de talade
så ofta om den faderlige,
trofaste vännen och
beskyddaren, att vi barn
nästan tyckte att han
ännu levde kvar ibland oss.
Ännu under sina sista
levnadsår kunde vår mor gripas av djup rörelse, då hon
gick förbi Vetenskapsakademien och såg upp till de
fönster i entresolen, innanför vilka Berzelii rum var
beläget och där hon varje natt, då hon som tjugoårig fru
kom sent hem från baler och supéer, såg den store
vetenskapsmannens lampa brinna.
Få svenskar hava såsom Berzelius hedrat sitt land.
Man skulle därför kunna tro, att hans namn ej vore
främmande för någon av hans landsmän. Men undantag
givas, som en gammal sann anekdot visar. Friherrinnan
Berzelius vistades åtskilliga år efter sin makes död en
sommar i Marstrand. En därvarande herre tillät sig att
fråga, varför hon icke hade sin man med sig. Den
humoristiska och spirituella gamla damen upplyste den
frågvise, att hennes man var så upptagen, att han ej kunde
göra badresor. Då interlokutören spörjde, vari hans
arbete bestod, fick han till svar: "Han står staty och
vaktar Berzelii park!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:20:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stockante/0059.html
