Två gamla Stockholmares anteckningar / 61 (1920) Author: Nils Selander With: Edvard Selander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - UMGÄNGET PÅ OBSERVATORIUM

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Härnösand. Han hade vid
ankomsten till Delsbo
föregåtts av ryktet om att
vara en kraftig man, som
kom dit med föresats att
efter bästa förmåga
bidraga till utrotande av
det vilda liv, som fördes
inom hans pastorat. Hans
sockenbor tycktes därför
föresatt sig att komma
den nye prästen till livs.
På hans ämbetsresor i
församlingen förekommo
flera gånger försök att i
mörkret skjuta honom,
och en gång gjorde man
sig till och med mödan att såga av stockarna i en bro,
som ledde över älven, och sedan gillra upp den, så att
när Landgrens skjuts kom, den skulle nedstörta i forsen.
Han blev dock i tid varnad och körde en annan väg.

Lars Landgren. Hilding Nyman del.

En söndagsafton samlade sig en massa karlar vid
prästgården och försökte bryta sig in. Den bastanta
porten var stängd, men då massan anstormade, öppnades
den av Landgren, som släppte in ett par av
attentatsmännen och sedan hastigt slog igen dörren. När han
grundligt genompryglat de inkomna, kastade han dem
halvt medvetslösa ut på gården och ropade, att nästa
par var välkommet. Imponerade av hans styrka och hans
mod funno de anfallande nu för gott att avlägsna sig.

Prosten Landgren blev sedan småningom allt mer
och mer uppburen och slutligen älskad av sin församling.
Då han som biskop i Härnösand kände att han, gripen
av en obotlig sjukdom, icke hade långt kvar att leva,
reste han än en gång upp till Delsbo och höll för sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>