- Project Runeberg -  Två gamla Stockholmares anteckningar /
100

(1920) [MARC] Author: Nils Selander With: Edvard Selander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SKOLAN

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hos sina vänner, men spelar han det för väl, är han
sannolikt ej någon verklig gentleman.

På e. m. besökte jag flera gånger i veckan den sedan
1851 i Humlegården varande teatern. Den låg fridfullt
undangömd i parkens nordvästra hörn och innehades
denna sommar av direktör Oskar Andersson, far till en
förut nämnd skolkamrat. Gubben Andersson bodde vid
Humlegårdsgatan, snett emot parkgrinden, bredvid de
s. k. Lambyska verken.

Jag gick till hans hem bittida och sent och passade
alltid på att kurtisera en skabbig, halvblind, gammal
pudel, som var gubbens älskling. Min synbara kärlek
till den vedervärdiga hunden inbragte mig, när jag ville,
fribiljett till teatern. Och det ville jag mycket ofta. Ty
där uppträdde den unga, vackra Hedvig Harling, och
för henne brann på avstånd hela sommaren mitt
stackars gymnasisthjärta med en het och för den sköna
okänd låga.

På hösten började jag åter bereda mig till
studentexamen. Det gick dock ej med samma fart som förra
vintern. Nu tyckte jag, att det var tråkigt att om igen
traggla igenom samma saker. Jag ansåg mig som
fulllärd och reste till Uppsala i november, sannolikt sämre
beredd än i maj.

Examen gick i mitt tycke mycket högtidligt, fullt
akademiskt till. Vi sutto en trappa upp på "kuggis"
vid borden två och två, alla uppsträckta uti frack, utom
jag, ty i anseende till min ungdom bar jag till min
förtvivlan ännu jacka. Förhöret var rätt kusligt, ty man
hade ju ej sina gamla, vana lärare att svara för, utan
okända akademiska storheter, som påtagligen tyckte att
det hela var rätt tråkigt och naturligtvis ej visade oss
något intresse. Examen gick i övrigt rätt skapligt. I
matematik hade jag under gymnasietiden erhållit
undervisning av min far, varför jag vid avgången från Lyceum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:20:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stockante/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free