Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - RESTAURANTER OCH KROGAR. FÖRSTRÖELSER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hellström voro omtyckta som gäster kan förstås därav, att
efter Blå portens brand, då hennes räkenskaper gått upp
i lågor, var det omöjligt att få göra upp sina affärer.
Hon svarade bara, att hon aldrig lämnat ut en räkning,
som hon ej kunde kontrollera vara exakt riktig. Hon var
fullkomligt obeveklig och tillade, att hon för övrigt fått
betalt genom brandskadeersättningen, och vi hade nog
användning, enligt hennes åsikt, för våra pengar på
annat håll. Blå porten kunde under hela sin tid fullt
uthärda tävlan med Hasselbacken, och för publiken var
det säkert gott att konkurrensen dem emellan fanns.
Ensamvälde bland restauranter gör ej gästerna särdeles
mycket gagn.
På ett litet område, som bildhuggaren Byström
avsöndrat från sin villa, nu prins Carls palats, och
överlämnat till konditor August Davidson, en bror till
Vilhelm, låg schweizeriet Davidsberg. Det besöktes livligt,
aven under hans efterträdare Bährs tid. Sitt namn
förlorade det snart, ty grannskapet med villan gjorde att
det av stockholmare aldrig kallades annat än "Fyllan".
Som det var schweizeri, sysslades där mest med
punschen. Små sexor kunde man dock få, och stod man väl
till boks, fick man göra ungefär vad man ville med
matlagningen. Mången gång tog Viktor Holmqvist och jag
en butelj vin med oss, stekte själva en biffstek eller
rostade en njure och förtärde måltiden sittande uppe i
den stora, öppna spisen. Ty matförråd funnos där
alltid, och snokade man igenom dem, kunde man alltid hitta
något gott. Biologiska muséet står nu på "Fyllans"
gamla plats.
Kommer så Hasselbacken. Vilka förändringar har
icke denna stockholmarnas favoritrestaurant undergått
på de snart 70 år, som förflutit sedan den öppnades!
Platsen bebyggdes 1748 av en skomakare Lundin, som
kallade stället Ludvigsro. Han sålde det åt hovlakejen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
