Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - KADETTIDEN. GRADPASSERING
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Femte raden var ett slags strykklass. Men till denna
kom man icke för dåligt uppförande, utan endast
därför att man var ung, att man var de lägsta bland
rukorna, som barnen bland kadetterna föraktfullt
benämndes. Och det stryk, som frikostigt utdelades här,
kom icke från förmän och lärare, utan från kamrater,
och gavs oftast utan ringaste anledning eller förskyllan.
När vi tagit plats, samlades äldre kadetter för att
taga nykomlingarna i betraktande och på föga
grannlaga sätt göra sina anmärkningr över utseende och
klädsel. Man fick redogöra för hemvist, släktförhållanden
m. m. När en av oss på fråga, varifrån han kom, i all
enfald med bred smålandsdialekt svarade: "hämifrån",
ansågs detta svar näsvist och renderade honom en
ljungande örfil.
Rukans åliggande var, utom att ta emot stryk, att
passa upp de äldre, borsta kläder och skodon, springa
ärenden m. m. Lycklig den, som fick en något så när
hygglig husbonde, ty då ingen behövde tjäna två herrar,
blev han möjligen befriad från en del obehag och många
hugg och slag.
Nummerlistan på samtliga befäl och
kadetter var den första bok, som sattes i handen på
nybörjaren. Inom en vecka skulle han i denna förhöras
av en officer. Denna rimliga fordran fylldes lätt, men
värre var tilläggsexamen, som sedan ålåg rukan inför en
av ordningsmännen, de s. k. primarierna. Kursen vid
denna innefattade åtskilligt, såsom namnen på
matsalspigorna, de s. k. "uvarna", guvernörens kusk,
trumslagaren, baderskan, skomakare, gasverksdrängar,
bataljonshunden, vagns- och ridhästar, familjernas fruar,
döttrar och pigor o. s. v. i oändlighet efter examinatorns
fria skön. Olycklig den, som ej uppfyllde den omöjliga
fordran att icke staka sig och vara ferm i svaren. Då
vankades stryk och mycket stryk. Kursen omfattade i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
