- Project Runeberg -  Hemligheterna på Stokesley /
17

(1870) [MARC] Author: Charlotte Mary Yonge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varit en vecka i huset, sjuknade mamma så illa, att
hon måste intaga sängen, pappa var allvarligare än
vanligt, och mr Braddon, doktorn, efterskickades
mycket ofta. Slutligen blef Susanna inkallad i mammas
rum, och man sade henne, att hennes mamma vore
så sjuk, att hon måste resa till London, för att
rådfråga läkare, och att det kunde dröja länge nog, innan
hon återkomme. Under tiden skulle barnen vara i
miss Fosbrooks vård, och de fingo många tillsägelser
att vara snälla och lydiga, ty det skulle vara deras
stackars mammas enda tröst, att få höra, att de
uppförde sig väl.

Det var tre dagar, sedan kapten Merrifield och
hans fru hade rest. Miss Fosbrook stod vid fönstret
och betraktade kastanieträdens friska, späda grönska,
och försjönk i djupa tankar under den ögonblickliga
tystnad, som inträdt, sedan barnen rusat ut.

Hon trodde, att hon var ensam, och stod stundom
och smålog för sig sjelf, när hon tänkte på barnens
små egenheter och hvad de påminde henne om, samt
öfverlade stundom allvarligt, huruvida hennes sätt att
tala med dem och behandla dem, varit det klokaste,
och om deras moder skulle gillat hennes uppförande.
Hon skulle just gå ifrån fönstret, då hon fick se en
liten figur ligga hopkrupen på golfvet, med hufvudet
på fönsterpallen. "Kära Bessie, hvad gör du härinne?
Hvarföre har du inte gått ut?"

"Jag har inte lust att gå ut."

"Jag trodde ni skulle leka Tommy Tittler."

"Jag tycker ej om den leken. Johnnie rifver
kläderna af en."

"Min snälla flicka, jag hoppas, att du ej stannar
här inne, emedan de gifvit dig öknamn. Det var
bara på skämt."

"Det var ej snällt," sade Elisabeth, och tårarne
kommo henne i ögonen, "ty det var ej sannt."

"Det är möjligt, men du nämnde icke, hvad du
hade för skäl, och hvem kunde då veta, om de voro
goda."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:29:26 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stokesley/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free