- Project Runeberg -  Hemligheterna på Stokesley /
130

(1870) [MARC] Author: Charlotte Mary Yonge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Just nu hörde man de båda gossarne stampa i
trapporna, och de kommo inspringande helt andlösa.
David hade ett mycket rödt öra.

-"Nej, nej, Harry har inte gömt dem!"

"Men han örfilade David, derför att han trodde,
att han gjort det," tillade Johnnie, "och sade, att han
skulle göra detsamma med stygga Bessie!"

"Jaså, han har således inte gömt dem," sade
Susanna.

"Det sade jag dig ju förut," anmärkte Sam.

"Nej," återtog David, "och han sade, att jag ej
hade rättighet, att fråga, och som Bessie gick och
spionerade öfverallt, vore det bäst att fråga henne.
Har du tagit pengarne, Bessie?"

"Jag," utropade Elisabeth, "hur kan du tro det?"

"Du har en hemlighet," utbrast David, "och du
ville inte vara med om Hannah Higgins svin. Du
har tagit pengarne för att reta mig. Miss Fosbrook,
befall henne, att gifva dem tillbaka!"

"Tyst, David," sade miss Fosbrook, "man kan
fullkomligt förlita sig på Bessie, och det är orätt att
hafva ogrundade misstankar."

"Bry dig ej om det, Bessie," tillade Sam vänligt,
"om inte David vore en sådan åsna, så skulle han
inte säga det."

"Hvar är Henry?" frågade guvernanten.
"Hvarföre kom han inte sjelf? Ropa honom, jag skulle
vilja veta, om han ej såg, att dörren var öppen."

"Han har gått till mr Carey," sade Johnnie.

"Och det är hög tid, att du också går dit, Sam,"
sade miss Fosbrook, sprittande till. "Om du kommer
för sent, så bed mr Carey ursäkta det, och säg, att
det var jag, som höll dig qvar."

Sam var tvungen att rusa sin väg, det fortaste
han kunde, men de andra barnen stodo ännu helt
förskräckta omkring miss Fosbrook. Hon befallde dem,
att taga fram sina böcker. Hon ville ingenting vidare
göra åt saken, förrän hon fått tid att tänka efter och
både hon sjelf och barnen blifvit litet lugnare, ty

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:29:26 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stokesley/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free