- Project Runeberg -  Hemligheterna på Stokesley /
189

(1870) [MARC] Author: Charlotte Mary Yonge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

personer, isynnerhet icke barn, kunna veta, om allvarliga
blickar och stränga ord komma från sjukdom eller sorg,
och det enda sättet, att bespara sig mycken sorg och
sjelfförebråelse, är att kasta skulden på sig sjelf och
vara så fördragsam och vänlig som möjligt."

"Och nu är jag äldre och förstår, hur jag bör
handla," fortfor Bessie, "’men Susanna är mammas
högra hand och gör allt."

"Du kan göra henne små tjenster, som kunna
glädja henne och dessutom, om du deltager i din
mors sorger, skall du snart glömma dina egna. Men
jag vill ej tala mera med dig nu, ty jag vill att du
skall sofva. Om du ligger vaken längre, så blir du
så trött i morgon, att du blir gnällig deraf."

"Gnällig? I morgon?"

Bessie kunde ej tro, att detta vore möjligt, och
miss Fosbrook tänkte det ej heller, ty hon visste, att
så länge den lilla flickan hade något, som roade och
piggade upp henne, kom detta aldrig i fråga. Nej,
detta kunde blott hända Bessie, när något af dessa
uppehåll eller missräkningar inträffade, hvilka så ofta
pläga gäcka våra gladaste förhoppningar.

Det skulle blifva alltför vidlyftigt, att utförligt
skildra barnens afsked från hvarandra. De af dem,
som voro nog gamla att lägga skilsmessan på hjertat,
skulle ju ock resa, och miss Fosbrook var mera
bedröfvad på de små barnens vägnar, än de sjelfva voro,
då de sågo sin far, farbror och båda systrar fara af
i giggen och gossarne i kärran. På den senare, som
skjutsades af Purday, befunno sig alla kappsäckarne,
och på en af dessa, hvilken hans far som kadett
begagnat, satt Sam, oaktadt kärrans skakande ifrigt
sysselsatt att lära sig den svåra trettiofemte
propositionen, hvilken miss Fosbrook, ehuru hon läst den
med honom väl nio gånger, omöjligt kunnat plugga i
honom.

Johnnie och Annie önskade att få fara till sjös
eller till London, eller hvart som helst, hellre än att
nu lära sig svåra lexor för miss Fosbrook.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:29:26 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stokesley/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free