- Project Runeberg -  Stolthet och fördom /
236

(1920) [MARC] [MARC] Author: Jane Austen Translator: Carl Axel Ringenson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

236

troligare. All slags sport utomhus var slut.
Inomhus hade man lady Catherine, böcker och en biljard,
men herrar kunna inte alltid stanna inne, och i
prästgårdens närbelägenhet eller den angenäma
promenaden dit eller den trevliga samvaron med dess
invånare funno de båda kusinerna från denna tid
en frestelse, som gjorde, att de vandrade dit nästan
varje dag. De kommo vid olika tider på
förmiddagen, ibland var och en för sig, ibland tillsammans,
stundom åtföljda av sin faster. Det var tydligt för
dem alla, att överste Fitzwilliam kom emedan han
fann nöje i deras sällskap, en förvissning, som
naturligtvis gjorde honom så mycket mer välkommen,
och Elisabet påmindes av den tillfredsställelse, hon
fann i hans sällskap, liksom av hans ögonskenliga
beundran för henne, om sin forna gunstling George
Wickham. Ehuru hon vid jämförelse dem emellan
såg, att det var mindre fängslande behag i överste
Fitzwilliams sätt, trodde hon sig finna, att han var
rikare på kunskaper.

Men varför mr Darcy kom så ofta till prästgården,
det var svårare att förstå. Det kunde icke vara för
sällskapets skull, då han ofta satt där hela tio
minuter utan att öppna munnen, och när han talade,
tycktes det snarare bero på tvång än på fritt val —
ett offer för vad konvenansen fordrade snarare än
ett nöje för honom själv. Mrs Collins visste icke
vad hon skulle tänka om honom. Att överste
Fitzwilliam ibland skrattade åt hans slöhet visade, att
han i allmänhet var helt annorlunda, vilket hennes
egen kännedom om honom icke kunde ha låtit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:21:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stoltoford/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free