Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii7
saken, än man för närvarande kunde hoppas, och
avlägsnade sig med en lång, allvarlig avskedsblick,
sedan han bett henne framföra hans hälsningar till
sina släktingar.
Då han lämnat rummet, kände Elisabet, hur föga
troligt det var, att deras sammanträffanden någonsin
mer skulle få den karaktär av hjärtlighet, som
utmärkt dem här i Derbyshire, och hon kastade en
blick tillbaka över hela deras bekantskap, som var
så full av motsägelser och växlingar, och suckade
över förvändheten i sina känslor; nu skulle hon
gärna ha sett, att denna bekantskap fortsattes, förut
däremot skulle det ha glatt henne, om den
avslutats.
Om tacksamhet och högaktning utgöra en god
grund för tillgivenhet, så torde förändringen i
Elisabets känslor varken vara osannolik eller
klandervärd. Men om ett tycke, som härflyter ur en sådan
källa är oförnuftigt eller onaturligt i jämförelse med
ett sådant, som så ofta säges uppstå vid första
anblicken av sitt föremål, till och med innan två ord
hunnit växlas, så kan ingenting sägas till hennes
försvar, utom att hon så att säga gjort ett försök
med det senare tillvägagåendet i sitt förhållande till
Wickham, och att hennes misslyckande därvid
måhända kunde ge henne rätt att fästa sig vid Darcy
på det förra, mindre intressanta sättet. Vare
därmed hur som helst, såg hon med saknad, att han
avlägsnade sig, och detta första exempel på vad
Lydias vanära måste medföra, väckte hos henne ny
ångest, då hon tänkte på den bedrövliga händelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
