- Project Runeberg -  De stora världsproblemen /
162

(1920) [MARC] Author: Emil Åhrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nya världsmakten och dess roll i världsdramats slutakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

icke att vänta, enligt vad vi funnit. Och likväl har »västerut»
en ny världsmakt, en stormakt av första rang, under senaste
århundradena uppträtt på den världspolitiska skådebanan
för att — av allt att döma — spela en mycket
betydelsefull roll i avslutningen av denna tidens drama.

Denna nya världsmakt är, såsom alla torde förstå, den
stora republiken i väster, Nordamerikas Förenta stater, som
vi därför här skola i korthet ägna vår uppmärksamhet.

Amerikas ursprungliga politik.

Enligt den s. k. Monroedoktrinen[1] skulle Förenta staterna
ej blott avvisa de europeiska makternas inblandning i den
amerikanska republikens angelägenheter och förhindra dessa
makters försök att utsträcka sitt välde till det västra
halvklotet, utan de (Förenta staterna) skulle å andra sidan ej
heller genom några »snärjande allianser» eller på annat sätt
inblanda sig i Europas politik. Angående detta senare
heter det i nämnda »doktrin»:

"I europeiska makters krig rörande deras inbördes
angelägenheter ha vi aldrig tagit någon del; ej heller överensstämmer
det med vår politik att så göra." — "Vi ha icke inblandat oss
och skola icke inblanda oss i fråga om någon europeisk makts
nu existerande kolonier eller besittningar."

Förenta staterna ha således under flydda tider räknat det
som sin stolthet och ära att på fredlig väg uteslutande ägna
sig åt sina egna inre angelägenheter och hålla sig borta
från den gamla imperialistiska europeiska politikens
blodiga slagfält. Därför ha ej heller Förenta staterna hittills
haft behov av någon större, stående armé eller någon
krigsflotta.


[1] Monroedoktrinen kallas med ett gemensamt namn en serie för
Förenta staternas utrikespolitik bestämmande grundsatser, som första
gången tydligt formulerades i ett budskap till kongressen den 2 dec.
1823 från presidenten James Monroe och som sedermera tid efter
annan ytterligare utvecklats med bibehållen karaktär av utrikespolitisk
norm, men utan att i lagform fixeras eller erhålla folkrättslig
giltighet. (Se Nord. Familjebok.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:22:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stora/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free