Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
Finland insjöar, som äfven för den inre strukturen eller
skiffringen hos dess bergarter.
Ehuru Finlands mark är ojemn och ehuru flertalet af
dess höjder utgöras af jordfasta granitmassor, kan dock
landet, om man afser höjdförhållandena, icke kallas ett
bergland. Endast i nordligaste delen, eller i Lappland,
finnas berg af någon nämnvärd höjd. Högsta
bergstoppen Haldefjäll eller på Lappska Ilaldischok (4,235 finska
fot) ligger i nordvestligaste hörnet på gränsen mot Norge
och hör egentligen till Skandinaviens fjäll. I geografisk
mening kan detsamma äfven sägas om öfriga bergstoppar
inom det lilla område i Enontekis lappmark, hvilket likt
en kil inskjuten emellan Sverige och Norge. Utanför
detsamma äro PaUastunturi (2,889 f. fot) Ounastunturi
och Peldooaivi, alla i Lappland, de högsta af Finlands
berg. Söder om polcirkeln uppnå inga berg 2,000 fot;
och ganska få ens hälften deraf. I Kuusamo anträffas
ännu några höjder af ända till 1,800 fot; men sydligare
blifva bergen vida lägre. Af de i södra Finland
uppmätta höjderna är Tiirismaa i Hollola socken, vester om
Lahtis den högsta, ehuru den höjer sig endast 772 fot
öfver hafsytan. Det inre Finlands medelhöjd är i
allmänhet 350 à 400 fot,
Med undantag af de nyssnämnda åsbildningarna har
Finland inga tydligt skönjbara och regelbundna
höjdsträckningar eller bergsryggar. De på kartorna utmärkta
åsarna beteckna i allmänhet vattenskillnaderna emellan
olika sjö- och flodsystemer; men äro understundom för den
resande knappast märkbara. Störst och vigtigast af dessa
höjdsträckningar är Maanselkü (landtryggen), som
åtskiljer de till Ishafvet och Botniska viken utfallande
vattendragen från hvarandra. Sedan den nordligare följt
gränsen mot Ryssland böjer den sig vid Möntönvaara (64°
nordlig bredd) under namnet Suomenselkä åt vester och
derefter åt sydvest tills den på gränsen emellan Sata-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
