Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
äfven särskilda hästvänsföreningar, stiftade af för saken
intresserade egendomsinnehafvare och sportsmän.
Hornboskapen har likaledes under senare årtionden
betydligt förädlats genom kroisering med utifrån
inför-skrifna och för Finlands klimat lämpliga afvelsdjur af
Ayrshire, Pembroke, Voigtlands, Angier och Allgauer
racerna. De inhemska finska korna äro småväxta och af
ringa vigt. De utländska korna äro större och mjölka
mera, men fordra rikligare och kraftigare föda, hvarföre
åsigterna om det ekonomiska företrädet af att underhålla
det ena eller det andra slaget fortfarande äro delade.
Afgjordt är emellertid att den finska boskapsracen genom
bättre skötsel kan uppbringas till en hög grad af
fullkomning. De stora framsteg, som under senare åren skett i
mjölkhushållningen och mejerihandteringen äro härpå
slående intyg.
Af ålder ha ladugårdsprodukterna, isynnerhet smöret,
utgjort bland de vigtigaste och mest vinstgifvande
exportartiklar från Finland. Landets beskaffenhet, dess
rikedom på naturliga ängar och betesmarker med ständig
tillgång på sött dricksvatten för boskapen, har sjelffallet
i främsta rummet befordrat ladugårdsskötseln. En
medverkande orsak härtill har ytterligare varit svedjebruket.
De svedjemarker, som ett eller två år burit sädesskördar,
lemnas härefter åt sig sjelfva och äro snart bevuxna med
ett frodigt gräs, som, der det förekommer emellan tufvor,
stenar och jordfasta trädstubbar, af lien icke kan afmejas,
men erbjuder för boskapen ett ypperligt bete. Med
hänsyn till dessa betesmarkers storlek underhåller allmogen
i Savolaks och Karelen en talrik ladugård. Under
sommaren gifva korna derstädes en fet och ymnig mjölk, men
under vintern svältfödas de mer eller mindre och utsina.
Boskapsskötseln i dessa trakter är i iöljd häraf nästan
uteslutande baserad på mjölkproduktion, mindre på att
uppföda slagtkreatur. I södra och vestra delarne af lan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
