Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arrhenius, Svante
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 12 —
just är planläggningen av försöken, som visar hans insats i
dess rätta belysning. Emellertid kan nämnas, att hans
experiment huvudsakligen rörde sig inom elektrokemiens område.
Även inom andra gebiet av kemien än det nu nämnda har
han emellertid arbetat. Så t. ex. undersökte han en del
biokemiska frågor, serumterapi o. s. v. Mera som ett kuriosum
och för att framhäva hans allsidiga begåvning och
verksamhet, något som för övrigt framgår av hans intresse för både
teoretisk kemi, biokemi, fysikalisk och mera spekulativ
astronomi etc., kan här i förbigående påpekas ett litet arbete om
solmaskinen, varest Arrhenius ger en framställning av dennas
utveckling och möjligheter.
Det för den stora allmänheten helt visst intressantaste
avsnittet av Arrhenius’ arbeten är det, som innehåller hans
astronomiska verk. Dessa torde nog rent vetenskapligt sett
kunna sägas vara något väl mycket präglade av teoriernas
och abstraktionernas lek, men de bli i gengäld så mycket
mera roande. Och de frigöra sig aldrig i så hög grad från
den empiriska forskningen, att de förefalla
verklighetsfrämmande. I Stjärnornas öden, Världarnas utveckling m. fi.
populära verk får man en underhållande framställning av de
senare astronomiska teorierna.
Rätt mycket uppehåller han sig vid frågan om
himlakropparnas beboelighet och livet i världsrymden, så t. ex.
diskuterar han det gamla problemet om marsinnevånarna.
Karakteristiskt för framställningssättet är den strävan att ge
läsaren något av det faktiska vetenskapliga primärmaterialet,
varigenom han på ett fördelaktigt sätt skiljer sig från de
populärvetenskapliga författare, som blott ge själva de
färdiga teorierna, men icke någon föreställning om
vetenskapens arbetssätt.
Som på annat ställe i denna bok nämnes (se Darwin,
Hæckel!) är icke blott frågan om livets uppkomst behandlad
inom vetenskapliga kretsar utan även svaret på densamma
av den bildade allmänheten emotsett med ett visst intresse.
Arrhenius finner icke den s. k. uralstringsteorien tilltalande.
Tidigt har också den tanken gjort sig gällande, att livet
kunde ha förts hit från någon annan himlakropp, t. ex. med en
meteorsten eller dylikt. Men mot detta antagande göres med
full rätt den invändningen, att de små organismer, som
möjligen kunde häfta fast vid en sådan, vid dess färd genom
jordens atmosfär skulle förgås av den hetta, som då
utvecklades. Arrhenius lägger nu om hela frågan och tar fasta
på det så kallade strålningstrycket. Det förhåller sig
nämligen så, att strålarna från solen och andra stjärnor, då de
träffa ett föremål, på detsamma utöva ett visst, mycket litet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
