Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brandes, Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 15 —
dimma. Men i Danmark levde den vid denna tid ännu kvar.
Danmark satt ännu fast i det romantiska kärret, och det
fastän detta land aldrig egentligen haft något
sjuttonhundratal att reagera mot, ty upplysningen hade i det stora hela
gått dess litteratur spårlöst förbi. Brandes ville nu rycka upp
sitt fosterland ur försumpningen och föra det tillbaka till den
franska revolutionens tankefrihetsprinciper. Som en följd
härav kom han också att föra en förbittrad strid mot allt
specifikt dansknationellt, mot protestantismen och det
sexuella pryderiet och allt vad kälkborgerlighet heter. En ny
litteratur, vars ändamål var att "sätta problem under debatt",
var Brandes’ hägrande mål. Helt naturligt stötte dessa
revolutionerande idéer på ett våldsamt motstånd. Hela Danmark
rasade mot den judiske inkräktaren, som ville förstöra allt
det som var landets egentliga stam och kärna. Emellertid
vann han också många vänner. Sådana män som Holger
Drachman, J. P. Jacobsen och S. Schandorph kommo snart
att omfatta de nya radikala idéerna. Dock vållade den starka
oppositionen mot hans framträdande, att han orättvist
utestängdes från en ledig professur i estetik vid Köpenhamns
universitet.
Han flyttade då till Berlin, där han snart acklimatiserades
och smidigt anpassade sig efter tyskt kulturliv. Detta
skedde år 1877.
Redan före avresan hade han hunnit utgiva sin bok om
Sören Kirkegaard (1877) samt Danske Digtere (s. å.). Det
senare arbetet utgör en verkligt god samling av analyser
av danska författare, vilken vunnit erkännande till och med
av hans fiender, fastän samma idéer som i Hovedstrømninger
även genomsyra denna skrift.
Under sin vistelse i Berlin skrev han en del monografier.
Sålunda utkommo år 1878 Esaias Tegnér och Disraeli och
året därpå Lasalle. Är 1882 blev han emellertid av en
mängd enskilda personer garanterad privat professorslön i
Köpenhamn, och året därpå återvände han hem.
När Brandes kom tillbaka till Danmark, hade den
kulturella situationen i hög grad förändrats. De brandesianska
idéerna hade gripit omkring sig och vunnit allt fler
anhängare, särskilt inom den politiska vänstern. Han höll nu vid
universitetet en rad föreläsningar och utgav samtidigt flera
arbeten. Sålunda utkommo Mennesker o g Værker 1883,
Det möderne Gjennembruds Mænd samma år, Holberg 1885
samt två samlingar Essays år 1889.
Under senare år har Brandes mer och mer
kommit bort från sina tidigare estetiska synpunkter. Parollen
att diktens ändamål var att sätta problem under debatt ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
