Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalén, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustav Dalén.
Då nobelpriset i fysik år 1912 tilldelades svensken d:r
Gustav Dalén, kunde valet näppeligen ha fallit lämpligare, ty
han om någon har varit mänskligheten till stor nytta.
Genom hans "uppfinningar av", som det heter i
Vetenskapsakademiens motivering för pristilldelningen, "självverkande
regulatorer att i kombination med gasackumulatorer användas
till belysning av fyrar och lysbojar" ha oerhörda förluster
både av människoliv och av materiell egendom kunnat
undvikas.
Nils Gustav Dalén föddes den 30 november 1869 vid
Stenstorp i Skaraborgs län, där fadern var lantbrukare.
Redan vid mycket unga år visade han prov på en ovanlig
teknisk begåvning, i det han med endast få hjälpmedel
förstod att konstruera mekaniska saker, som väckte allmän
uppmärksamhet. Sålunda berättas det, att han en gång av
ett gammalt söndrigt väggur, som hans fader köpt på en
auktion, förfärdigat en apparat, som var ett helt litet
underverk. Han icke endast lagade det och gjorde det till ett
väckur, utan genom en mekanism fick han en tändsticka,
som var fäst vid en hävstång, att genom gnidning mot ett
plån antändas och sedan i sin tur antända en gaslampa.
Över denna stod en panna med kaffe som lagats på kvällen.
När han så på morgonen en kvart efter det att lampan tänts
vaknade vid ljudet från väckarapparaten, var rummet
upplyst och kaffet kokt, vilket måste vara ett idealiskt sätt att
få en morgonsömnig yngling ur sängen.
När så tiden kom, att Gustav Dalén skulle välja
levnadsbana, bestämdes det, att han på grund av sin praktiska
läggning skulle Övertaga faderns lantbruk. Men han nöjde sig
inte med den utbildning, som han fick hemma, utan sökte
sig in vid folkhögskolan och lantmannaskolan i Stenstorp.
Här kastade han sig över studierna med en flit och
grundlighet, som är så utmärkande för honom. Efterhand vände
sig hans intresse i synnerhet mot mejerihanteringen.
Under det att Dalén arbetade i mejeriet på
lantmannaskolan, lade han märke till, att fetthalten hos mjölken från de
olika leverantörerna varierade betydligt. Dalén insåg, att
eftersom fettet är den värdefullaste beståndsdelen i mjölken,
borde betalningen rätta sig efter mängden av detta ämne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
