Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalén, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 30 —
Det fanns emellertid ingen apparat att mäta fetthalten med.
Dalén började då arbeta på att framställa en sådan, och efter
en tid hade han också en uppfinning färdig som exakt
utvisade fettmängden. För att avyttra sin uppfinning for han
till Stockholm och visade den för d:r Gustav de Laval, den
mest framstående mejeritekniskt sakkunnige på den tiden.
Dalén lyckades efter en del svårigheter få tillträde hos denne.
Han framlade sin uppfinning, men då Dalén slutat sin
beskrivning, tog de Laval fram en ritning och visade den något
snopne Dalén, att han själv kort förut konstruerat en i princip
likadan apparat och inlämnat patentansökan på den. Denna
apparat är nu bekant över hela världen som de Lavals
buty-rometer.
Dalén uppnådde alltså icke vad han velat med sin resa,
men den blev dock av den allra största betydelse för hans
framtid. De Laval rådde honom att genomgå någon teknisk
skola för att utbilda sina ovanliga tekniska anlag. Dalén
lydde hans råd och sökte sig hösten 1892 in vid Chalmerska
institutet i Göteborg, efter det han genom privatlektioner och
självstudier förvärvat sig de nödvändiga förkunskaperna.
Efter fyra år var Dalén färdig med sina studier och avlade
sin examen med glans. Han ansåg sig emellertid ännu icke
ha fullkomnat sin teoretiska utbildning och for därför till
Schweiz för att vid det berömda Polytechnikum i Zürich
fullborda sina studier.
Under studietiden i Tyskland inriktade sig hans intresse
förnämligast på värmeläran, aerodynamik och
turbinkon-struktioner. Tillsammans med sin vän, den numera avlidne
chefen för Norrköpings kommunala affärsverk, Artur
Hultqvist, började han experimentera med en varmluftsturbin.
De fortsatte experimenten efter hemkomsten vid A.-B. de
Lavals ångturbins verkstäder, men trots att de under flera
år arbetade på att fullkomna maskinen, lyckades de icke
uppnå önskat resultat och måste så upphöra med sitt arbete.
Men Dalén blev icke missmodig av detta misslyckande.
Han erhöll nu från 1901 anställning som verkstadschef vid
Svenska karbid- och acetylen-A.-B. och kom att syssla med
den s. k. dissousgasen, som består av i aceton löst acetylen.
Denna gas användes inom belysningstekniken, och det var
på detta område som Dalén skulle göra sina betydelsefullaste
uppfinningar, vilka slutligen skulle tillföra honom nobelpriset.
Han sysslade emellertid även med andra saker, såsom med
flygproblemet och järnvägselektrifiering och gjorde en del
viktiga uppfinningar inom det mejeritekniska området.
Sålunda uppfann han en apparat för pasteurisering och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
