- Project Runeberg -  Stora, rika, berömda /
51

(1930) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ford, Henry

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 51 —

stället anställd vid Westinghouse Company i Schenectady
som lokomobilreparatör.

Men ännu så länge intresserade han sig mindre för
vägtrafiken. Han satt ännu fast i tanken att på något sätt
genom maskiner underlätta det alltför betungande arbetet med
jorden och experimenterade med olika slag av ångpannor.
Men efter en tid övergav han varje tanke på ångdrift för
lantbruket — han förstod, att ett fortsatt experimenterande
blott skulle vara detsamma som att komma allt längre och
längre in i en återvändsgränd. Han slutade hos
Westinghouse, och i stället blev det nu gasmotorn, som mer ooh mer
kom att fånga hans intresse. År 1885 fick han för första
gången se och reparera en dylik motor, och två år senare
konstruerade han själv en motor med denna som modell.

Fadern hade ju aldrig gillat hans val av levnadsbana, och
mot villkor, att han skulle övergiva sitt montöryrke, skänkte
denne honom en skogslott på fädernegården. Förslaget
antogs. Henry Ford hade nämligen kommit i en kinkig
situation — han hade blivit kär och ville trygga sitt äktenskap.
Och så begav det sig, att Henry Ford byggde sig en såg och
en stuga och blev timmerhuggare och äktaman.

Men stugan var inte bara bostad utan även verkstad, och
timmerhuggningen och kärleken lämnade trots allt tid över
åt fortsatta experiment med förbränningsmotorerna. Och då
skogslotten låg skövlad och Detroit Electric Company lockade
med en lön av fyrtiofem dollars i månaden, tvekade han
inte länge.

Är 1892 hade han sin första motorvagn färdig, och efter
diverse rättelser och omritningar kunde han förbluffa
Detroit med ett fordon, man aldrig där skådat — automobilen.
Det finns en hel hop lustiga poänger om den bilens första
framträdande och framfart och den uppståndelse och
förargelse, den hann väcka, innan den ett par år senare
försåldes till ett pris av 200 dollars. Som en liten kuriositet
kan nämnas, att Ford sedermera köpt den tillbaka för halva
priset.

Emellertid fortsatte han experimenten, liksom automobilen
vid den tidpunkten experimenterade sig fram litet varstans
i världen. Och då han ställdes att välja mellan sin bil och
en direktörspost vid Edisonbolaget, valde han den
förstnämnda. I tre års tid arbetade han så som ingenjör för ett
auto-mobilbolag, som sökte slå mynt av honom och hans
bilmodell men utan att egentligen komma någon vart. Och
ännu en gång fann »han det nödvändigt att bryta sig loss
ur det gamla och växla in på ett nytt spår för att kunna
arbeta vidare mot målet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 12:45:16 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/storik/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free