- Project Runeberg -  Stora, rika, berömda /
56

(1930) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ford, Henry

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbete. Arbetet ska sättas i tjänst hos det allmänna, industrien
ska organiseras för samhällsändamål. Då blir
"välgörenhet" onödig. Ford har själv experimenterat med en
yrkesskola och ett sjukhus och tror sig ha lyckats. Sjukhuset till
exempel är ordnat efter samma principer som hans fabrik
— en slags reparationsverkstad med låga priser skulle man
kunna säga. Ingen behöver sakna läkarvård för ekonomiens
skull, men å andra sidan bör taxan alltid bestämmas så, att
sjukhuset självt ska kunna reda sig. Med andra ord: Vi
böra inte utmönstra människokärleken ur världen, men ali
välgörenhet bör göras självförsörjande.

Arbetaren är sin lön värd — men också bara arbetaren.
Det är själva grundkärnan i Henry Fords samhällsåskådning
och den princip, han alltid söker följa såväl inom som utom
sin fabrik. Sina arbetare kallar han själv sina kompanjoner,
och han anser, att de likaväl som arbetsgivaren göra sin
insats i företaget och att de därför gjort sig förtjänta av
hederligt vederlag. Hederligt vederlag betyder i detta fall
precis så stor lön, som företaget har råd att betala — inte vad
arbetsgivaren anser sig böra ge eller arbetaren anser sig
böra fordra. Den som arbetar hos Ford, arbetar också på
bättre ekonomiska villkor, än han kunde fått någon
annanstans. Men å andra sidan fordras det då också av honom,
att han verkligen gör sin insats i företaget — den
arbetsmängd som kräves per tidsenhet av varje arbetare är noga
fastställd.

"Vilken är industriens grundidé?" frågar Ford och svarar:
"Inte att förtjäna pengar utan att realisera en allmännyttig
idé och mångfaldiga denna i så många tusental, som det
finns människor som ha användning för densamma..."
Denna allmännyttans idé, på vilken Ford baserar såväl sin
industri som sin livssyn överhuvud skulle också kunna
uttryckas med en annan term — ekonomisk rättvisa. Och
ekonomisk rättvisa är i sin tur för Ford detsamma som
arbetsrättvisa. Rättvisa åt och av den, som arbetar,
framåtskridande i företag och samhälle mot realiserandet av
allmännyttans idé — det är egentligen innebörden i Henry
Fords förkunnelse och verk. På så sätt blir denne praktiskt
inriktade man varken mer eller mindre än en profet. Och
faktum är, att få profeter låtit sitt och omgivningens liv så
behärskas av en idé som just han. Och få äro väl också
de, som varit så utpräglat optimistiska i sin förkunnelse och
ännu färre ha väl haft hans praktiska, från alla dogmer fria
inställning mot livet.

Framsteg och utveckling — det innebär således
realiserandet av allmännyttans idé. Men framsteg och utveckling

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:22:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/storik/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free