Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Garbo, Greta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ernst Haeckel.
Född i Potsdam 1834 började han efter slutade skolstudier
studera medicin vid 18 års ålder. Som tidens sed var,
förknippade han sina medicinska studier med
naturvetenskapliga, vilka senare mycket snart helt fångade hans intresse.
Redan tidigt började han idka självständigt vetenskapligt
arbete, och efter att ha vistats vid både Berlins och Wiens
universitet, företog han en undersökning av de lägre
havsdjuren, ett studium, som i sin mån bidrog till hans
vetenskapliga utveckling. I havet leva ju till stor del de former, bland
vilka Haeckel ville söka ursprunget till allt organiskt liv på
vår jord.
1865 blev han professor i Jena. Under denna tid företog
han vetenskapliga resor till flera olika länder, t. ex. Spanien,
Norge, Sumatra o. s. v. Han dog år 1919.
I tre avseenden har Haeckel på sig fäst samtidens
uppmärksamhet: genom sin omedelbara anslutning till
darwinismen, sin naturfilosofiska åskådning och utformandet av sin
s. k. biogenetiska lag. Som darwinist var han en av de
ivrigaste och varmaste försvararna av läran, som någonsin
funnits, och genom honom fick den en såväl biologisk som
ock spekulativt filosofisk utformning och tillämpning, som
icke enbart var av godo. Men en sak är viss, att hans
teorier aldrig sakna den sanna orginalitet, som gör, att de
ha förmåga att fängsla även den läsare, som icke har
förutsättningar att följa med den rent vetenskapliga
framställningen.
För den, som vill ansluta sig till Darwins
utvecklingsteorier, står strax ett problem och ropar på sin lösning,
nämligen frågan om det första eller de första organismernas
uppkomst på jorden. Haeckel besvarar den frågan med att
visa hän på hypotesen om en uralstring, d. v. s. antagandet,
att en gång för oerhörda tidrymder sedan under jordens
av-svalningsprocess en organisk förening skulle ha bildats, som
var så beskaffad, att den genom sin kemiska konstitution
och fysikaliska struktur hade förutsättningarna att "av sig
själv" bli levande. Mycket har sagts för och emot denna
uralstringsteori, som ännu i dag är ett lika öppet problem
som i utvecklingslärans ungdom. Haeckel var emellertid
övertygad. Som ett i viss mån karakteristiskt exempel på
hans logiska metod kan nämnas, att han i ett av sina
arbeten med en viss tillfredsställelse anför, att uralstringshypo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
