Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - London, Jack
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 120 —
t. ex. alla de dråpliga historierna om Kellys armé, de
nästan fantastiskt rafflande äventyren bland fripassagerarna
"ovan och under däck" på järnvägar kors och tvärs i
Staterna och Canada, de gräsliga interiörerna från
straffängelset o. s. v., om man inte vetat, att allt byggts på
minnen och dagboksanteckningar från den tiden.
Detta liv har emellertid inte bara givit stoff till nämnda
bok. Det har betytt mer än så. Hur mycket är svårt att
avgöra. Det lät honom blicka in i bortskymda vrår i såväl
naturen som samhälls- och människoliv, och lät honom skåda
tavlor, som få ha skådat, och känna känslor, som få ha
känt. Det lärde honom utveckla och dra nytta av alla
kropps- och själstalanger, vare sig det nu gällde att duka
upp en trovärdig historia för att få en bit bröd eller att
bli fri från en misstänksam byling. Liksom det lärde honom
att som en biktfader inge och avlocka förtroende av alla slag,
förtroenden, som gjorde varje psykologisk detalj till något
självfallet för honom. Och först och främst gjorde det
klart för honom, att de vägar, han hittills valt, inte ledde
till det mål, han ställt för sig — framgång, jagrealiserande.
Och så började han, nitton år gammal, studera.
1 skolan väckte han genast uppmärksamhet. Dels genom
sitt, trots illasittande kläder, betvingande yttre, dels genom
sina oförskräckt utslungade socialistiska åsikter, dels
genom några uppsatser och smånoveller men först och främst
genom sin ovanliga begåvning. En vaktmästarsyssla vid
skolan och diverse mindre inkomstkällor möjliggjorde
studierna ekonomiskt, men han förstod, att han måste öka takten,
och på hösten 1896 uppnådde han, trotsande alla hinder, det
första målet: han inskrevs som student vid universitetet —
två år före kamraterna.
En gudalik förening av kraft och solsken — så beskrives
han från denna tid. Visserligen fann han den akademiska
undervisningen långt ifrån motsvara, vad han väntat, men
arbetade dock intensivt och slukade massor med vetande b
biblioteken. En termin. Sedan insåg han, att hans ekonomi
aldrig skulle tillåta honom fullfölja studierna. Och på
allvar bestämde han sig nu för författarebanan.
Det var en vanvettets tid, som följde. Han skrev och
skrev som en besatt, ark efter ark, timme efter timme, vecka
efter vecka, skönlitterärt och fackvetenskapligt om
vartannat — men nej! Ingen ville ha, vad han skrev. Världen
hade ännu inte funnit honom, liksom han ännu inte funnit
sig själv, d. v. s. den stil, som är honom egen. Trots allt
emellertid ännu övertygad om att hans tid nog skulle komma,
fortsatte han att inrikta sig mot detta mål. Han läste och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
