Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Poincaré, Raymond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 161 —
Det hjälpte icke att Poincaré förskaffat sig stöd från
amerikanska finansmän, främst J. P. Morgan, eller att han, i
strid mot ytterlighetsmän som Clemenceau, låtit Frankrike
biträda den så kallade Dawesplanen, vilken innebar
väsentligt nedprutade franska krav, vid nyvalen år 1924 segrade
den förenade vänstern och Poincaré som representant för
det nationella blocket måste avgå.
De vänsterministärer, mot vilka Poincaré de närmaste
åren befann sig i oppositionsställning, blevo icke
långlivade, och det dröjde ej längre än till år 1926, förrän han
åter stod i spetsen för en nationell samlingsministär, sedan
både Briand och Herriot förgäves sökt upphjälpa det
förtvivlade finansiella läget. Poincaré visar sig nu ännu
en gång som den starke mannen, erhåller ett överväldigande
förtroendevotum c ch genomdriver undantagslagar för
behandlingen av sina kommande förslag till krisens lösning.
Den fråga, som 1924 vållade hans fall, hade icke lösts
av någon av efterträdarna och det blev honom förbehållet
att föra den i hamn två år senare. Frankrike hade åter
förts in i normala banor, krisernas tid syntes över.
Poincaré har under de senaste fyra decennierna varit det
ostridigt mest bärande namnet i fransk politik. Vid
upprepade kritiska tillfällen har det visat sig, att han varit
den ende mannen, kring vilken anhängarna av skilda
riktningar kunnat samla sig; han har icke tillhört dem, vilkas
främsta egenskap är en kameleontartad smidighet och
förmåga att växla färg. Det har tvärtom av många ansetts
som hans största fel, att han visat för litet
anpassningsförmåga, att han behärskats av en obetvinglig envishet. Men
denna äger till bakgrund en varm fosterlandskärlek och
han har aldrig utsatts ens för skymten av en beskyllning
au låta sig ledas av annat än de ädlaste motiv. Just denna
fasthet har varit en oskattbar styrka vid upprepade tillfällen
i fransk politik, där det parlamentariska livet eljest haft
att uppvisa ett överflöd av konjunkturpolitiker av den typ,
vars främste företrädare är Briand.
E. N—n.
Stora, rika, berömda
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
