Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rodin, Auguste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Auguste Rodin.
Framför den byggnad, där Frankrike hyllar sina store
män, restes år 1906 en staty på initiativ av franska
författare och konstnärer, en tung och väldig gestalt, en
representant för människosläktet, när det vaknar till medvetande
om tillvaron, för kampen, när anden börjar försöket att
frigöra sig från materiens bojor. Det är Rodins Tänkaren.
Auguste Rodin är infödd parisare och föddes år 1840.
Hans konstnärliga intressen framträdde så tidigt, att han
aldrig behövde tveka om sin bana, och han startade som
elev till en av den moderna tidens främste djurskulptörer,
Antoine Louis Barye, vilken liksom senare Rodin
hänsynslöst bröt igenom de akademiska skrankorna och
modeidealen och icke blott var en formens mästare utan även ägde
en utpräglad psykologisk blick.
Sin egentliga utbildning fick dock den unge Rodin hos
en honom icke blott till åldern mera närstående konstnär,
Carrier-Belleuse, med vilken han samarbetade i hela sju
år. Nästa sjuårsperiod tillbragte den redan nu inom
trängre kretsar högt skattade konstnären i Belgien.
Minnen av denna hans verksamhet finnas både i
Antwerpen-borgmästaren Loos’ ståtliga monument och i den dekorativa
utsmyckningen av Bruxelles Börs.
För den franska publiken framträdde han nu närmast
med verket Kopparåldern, 1877, bilden av en naken ung
man, där Rodins suveräna behärskning av formen pekar
på mästaren liksom hans några år senare praktfulla
Johannes Döparen, där hans förmåga av psykologisk och
storvulen tolkning tager sig övertygande uttryck. Det
inbrytande åttiotalet ägnade han även i relativt stor
utsträckning åt porträttkonsten, och från denna tid minnes
man bland annat det monumentala Viktor Hugo-verket samt
något senare den grandiosa skildringen av Honorë dc
Balzac, där intuitiv uppfattning och hänsynslös realism gå
hand i hand och skapa ett besjälat liv.
Men Rodins verk karakteriseras ej endast genom strävan
efter sluten kraft, av att verka genom massa och styrka;
hans skala är oerhört rik och han har trollat fram det mest
smekande linjespel och de mest raffinerade grupper. En
marmorgrupp som Evig var eller Adonis förvandlas till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
