Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zorn, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 188 —
museum. I den gamla kullan som sitter i förgrunden har
han avbildat sin mormor. Längre bort synes skördefolket
sysselsatt med att slå säden, och över nejden lyser
sommarsolen och förgyller med sina strålar de gula sädesfälten.
Snart nog bar det åter av på långresa. Denna gång
besöktes Frankrike, Spanien, Afrika och England, men så drog
hembygden honom åter till sig, och han for hem att fortsätta
sina studier av svenska skärgårdsmotiv. Nu tillkommo sådana
tavlor som Vågskvalp och Sommar. I och med sistnämnda
tavla var han inne i en ny motivkrets, nakna kvinnor i det
fria, och med dessa motiv skulle han uppnå sin kanske
största berömmelse som konstnär.
Ganska egendomligt är, att Zorn var nära trettio år
gammal, när han målade sin första större tavla i olja.
En del av vintern 1887 tillbringade han i S:t Ives i
Cornwall, och det var där den första oljemålningen tillkom. Det
är ett bevis på Zorns stora genialitet, att han redan med
detta sitt första verk vann framgång. Tavlan belönades med
"mention" på Salongen samma år, och franska staten
inköpte den för dess konstsamlingar i Luxembourgmuséet.
På sommaren fortsatte Zorn sina studier i naket i
Dalarö-trakten, och nu tillkommo Une première och Ute. Den första
är en akvarell, en ung moder, som leder sin lille son ut i
vattnet, den sistnämnda är en oljemålning, vilken visar tre
kvinnor soltorkande sig på en klipphäll efter ett bad.
Följande år bosatte sig Zorn i Paris. Här stannade han
ett tiotal år, men varje år reste han hem till sitt kära Dalarö
för att måla i dess vackra omgivningar. Fortfarande gjorde
han vidsträckta resor i hela Europa, och så småningom
kom han ända till Amerika. I Chicago ordnade han år 1893
som ombud för svenska konstnärer en mycket
uppmärksammad utställning, och därigenom blev han känd och var snart
den mest eftersökte konstnären i Förenta Staterna. Han
gjorde icke mindre än sex olika resor till Nord-Amerika och
skapade sig en förmögenhet på att måla porträtt åt
millionärsfamiljer. Porträtten äro för det mesta utmärkt
karakteriserade och tala om en utomordentligt djärv och
fulländad teknik, som till exempel bilden av kung Oscar, den
kända tavlan av prins Carl i sin blå uniform mot den vita
väggen, och självporträttet, som finnes i Ufizimuséet i
Florens. I detta museum finnes ett särskilt galleri med
självporträtt av de mest kända konstnärerna sedan flera
århundraden tillbaka, och det anses som en stor hedersbevisning
för en konstnär att få sitt porträtt dit. Bland andra
svenska konstnärer som blivit hedrade på samma sätt äro Carl
Larsson och Richard Bergh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
