Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zorn, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 189 —
Zorn nådde emellertid icke endast som målare
berömmelse, utan även som etsare förstod han att göra sig
uppmärksammad.
Zorn lärde att etsa under en vistelse i London av en där
boende svensk konstnär, Axel Herman Hägg. Han
utvecklade snart en egen metod inom denna konstart. I ett fåtal
linjer framtrollade han dagrar och skuggor och
ögonblickliga intryck på ett mästerligt sätt. Ett par mycket
uppskattade etsningar äro Cigarrettrökande ang dam och
Ovädret. Särskilt den sistnämnda visar, vilken förmåga Zorn
hade att återge rörelsen.
Zorns konst är tekniskt fulländad, men man saknar ofta
hos den den innerlighet, som man finner hos t. ex. Carl
Larsson. Det finnes emellertid tavlor av hans hand fyllda av
stämning, och det är sådana, vars motiv hämtas från Dalarna.
En sådan tavla är Gopsberget, där man på andra sidan
älven ser det skogklädda berget och i förgrunden en flicka,
som sitter och skådar ut över det glittrande vattnet. Tavlan
är full av stämning och giver ett betagande uttryck åt
landskapets skönhet.
För fosterbygden hyste Zorn livet igenom en djup kärlek.
Dit återvände han gång på gång under sina reseår, och där
lät han bygga sitt hem, som han gav en präktig inredning
och fyllde med konstskatter och med prover på hemslöjden
i Dalarna.
Även för folkuppfostran hyste han stort intresse, och tack
vare honom kom folkhögskolan i Mora till stånd. Här
undervisade han själv understundom i teckning och slöjd, och
skolans framtid tryggade han genom att till densamma
skänka betydande summor.
Som tidigare blivit omtalat hade Zorn ursprungligen tänkt
ägna sig åt bildhuggerikonsten, ehuru han senare slog om
och ägnade sig åt måleri. Emellertid hade han aldrig släppt
intresset för denna konstart. Han utförde flera arbeten i
trä och brons såsom sin mormors huvud med det fårade
gamla ansiktet. Framför konstakademien i Stockholm finns
en liten springbrunn, benämnd Morgonbad, som han utfört i
brons. En naken flicka i stående ställning, som kramar en
svamp så, att vattnet rinner över de fina lemmarna. På en
kulle i Mora, varifrån man kan se ut över Siljan, står en
staty över den unge Gustav Vasa. Den är rest på just den
plats, där Gustav Vasa talade till dalkarlarna vid jultiden
år 1520. På statyns sockel står inristat på moraspråk:
Jan Gustav Eriksson Väse tåled a morkarrum 1520 reited
dalfolk mörkjä 1903. G är di Zornim. (Här, varest Gustav
Eriksson Vasa talade till morakarlarna 1520, reste dalfolk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
